E-Hälsoområdet är snabbt växande och ses ofta som en essentiell pusselbit för vård och omsorgens framtid. Det är dessutom en bransch där Sverige har synnerligt bra möjligheter med tanke på vår globala position inom IT och Life Science. Men ehälsolösningar har specifika problem och utmaningsområden jämfört med (traditionella) MTP, med dess stor beroende av interaktion med användarna, ofta vårdtagare, samt specifika utmaningar kring effektanalys, tex. HTA.

Skillnaderna syns både genom de nya lagstiftningarna för tillgänglighet, men även i diskussionen kring olika HTA-modeller som kan hantera eHälsoområdets olika perspektiv.

Kraven på användbarhet och tillgänglighet har skärpts, likaså kraven på ökad medverkan från tilltänkta användare och företrädare för olika brukar och patientintressen. Även MDR efterfrågar en ökad involvering av användare under utveckling och utvärdering, där e-Hälsolösningar kräver ett större fokus på användbarhet och tillgänglighet, som bl.a. regleras i standarder och lagar. Vad gäller HTA av eHälsolösningar behövs det kort sagt HTA-modeller speciellt anpassade för området, för att ta höjd för områdets livscykler, fokus på användbarhet och tillgänglighet, cybersäkerhet, integrationskrav mm.

Resultat Användarmedverkan:

Arbetet har resulterat i en guide för hur företag och offentliga organisationer kan samarbete med användarna under produktutvecklings- och implementeringsprojekt. Guiden ger en översiktlig bild av och argumentation kring hur samarbete ska gå till och varför. Den innehåller diverse strategier, metoder och verktyg som stöd vid initiering av denna typ av projekt eller samarbete.

Ladda ned: Användarmedverkan i praktiken – hur gör man (PDF 2,4 mb)

Guiden och dess metoder har testats under ett pilotprojekt, beskrivet nedan.

Beskrivning pilotprojekt Tomelilla

Pilotprojektet är en del i att testa ”Användarmedverkan i praktiken: Guide för att samarbeta med användare och utvärdera samarbetet” i en implementation, i ett tidigt stadie, av en ehälsolösning för att gynna produktutveckling som möter behoven i verksamheterna bättre och snabbare.

Den grundläggande tanken är att produkter och tjänster blir bättre om användarna är med och om deras erfarenheter, behov och idéer tas tillvara. Vilket var utgångspunkten i pilotprojektet när nya trygghetslarmsystemet och tillhörande larmsensorer (Camanio) installerades på boendet Brinkehem, Tomelilla kommun. All personal (användare) blev involverade genom processen med en öppen och kontinuerlig kommunikation mellan Camanio och Brinkehem. Utbildnings- och informationsmaterial anpassades och mötte personalens behov.

Möjligheten att utvärdera implementationsprocessen kontinuerligt, dels med en representant från Camanio på Brinkehem dagligen första tiden, enkätundersökning samt intervjuer, har gett värdefull information

Att i detta projekt kunna arbeta i nära dialog med slutanvändaren under införandestadiet har varit till stor nytta för båda parter. Personal som undrar varför vissa funktioner fungerar på ett visst sätt har i direktdialog med leverantör kunnat få svar och förklaring till anledning och bakgrund vilket har medfört att personalen får en djupare förståelse för välfärdstekniken och leverantören får en unik möjlighet att interagera med användaren och förstå arbetssätt. För Camanios del har tekniken kunnat anpassas till slutanvändarnas behov under utvecklingsskedet. Att skapa lathundar som utgår från lokala rutiner och vokabulär har visat sig vara en viktig faktor för framgångsrik implementering samt för att få en högre tolerans av användaren för det nya systemet och lägre inlärningströskel.

Projektet har en paus under sommaren men planeras att återupptas till hösten.

Resultat HTA:

Arbetet fokuserade även på att undersöka ett antal olika HTA- och HTA-liknande analys-modeller och om möjligt föreslå en lämplig modell att använda framåt.

Stöd- och analysmetoder:

• Healthtech Innovation Cycle – CIMIT – och I utvecklad form implementerad i CMTF:s innovationsmodell (https://medtech4health.se/projektportfolj/strategiska-projekt/implementering-av-medicintekniska-innovationer-och-tjanster/cmtf-innovationsmodell/)Healthtech Innovation Cycle är framtaget av CIMIT (Consortia for Improving Medicine with Innovation and Technology).Healthtech Innovation Cycle är en process i 10 steg, som följer NASAs Technology Readiness Levels (TRL) där det för varje steg finns tydliga leverabler inom 4 olika dimensioner, 1. det kliniska, 2. Marknad/affär, 3. Teknologi och 4. Regulatoriskt.Innovationsutvecklingsmodell snarare än HTA, intressant ur ett produktutvecklingsperspektiv
  https://www.cimit.org/documents/173804/228699/Navigating%20the%20HealthTech%20Innovation%20Cycle.pdf/2257c90b-d90b-3b78-6dc9-745db401fbc6
• Styrmodell eHälsa
  Styrmodell eHälsa är framtagen av Innovation Skåne och Region Skåne som ett potentiellt prioriteringsverktyg för beslut kring innovationsprojekt.

  – Modellen innehåller olika prioriteringsparametrar
  – Vårdkvalitet
  – Patientupplevelse
  – Arbetsmiljö
  – Effektivitet
  – Tillväxt och regional utveckling

• Mer av en modell för hur arbetet ska utföras och ett prioriteringsverktyg, snarare än ett HTA-verktyg.
  https://www.skane.se/Public/Protokoll/Beredningen%20f%C3%B6r%20e-h%C3%A4lsa/2018-09-27/Digitala%20initiativ%20Styrmodell%20och%20beslutsverktyg/Styrmodell%20eH%C3%A4lsa%2020180917.pdf
• How to assess value and benefits of innovation
  Modellen är framtagen av Nordic Testbed-projektet (NOTEB).

• 8 st kategorier att utvärdera:
  • Patientfördelar,
  • Personalfördelar,
  • Finansiella effekter lokalt, för sjukhuset eller vårdenheten,
  • Financiella effekter nationellt för hälso/vårdsektorn,
  • Behandlingseffekt/hälsoeffekt,
  • Risken förknippad med att börja använda nya saker,
  • Konsekvenser för organisationen lokalt
  • Konsekvenser för organisationen mellan enheter
• Interdiciplinär metod baserad på ‘Health Technology Assessment – HTA’ (Phillips et.al. 2006) och (Kristensen et al., 2009).
• https://www.norwayhealthtech.com/content/uploads/2018/05/userguide_how-to-assess-value-and-benefits-of-innovation.pdf

• https://c3connectedcare.org/wp-content/uploads/2019/03/2019-NoTeb-75011-Article-Text-115030-1-10-20190310-1.pdf

HTA-metoder

• Mini-HTA

Mini-HTA är framtagen och används av Region Uppsala.

Mini-HTA är en checklista för utvärdering/vid införande av ny insats, metod eller åtgård. I första hand vid förändringar som innebär investeringar eller innebär väsentlig fördyrning av tex nya läkemedel.

• Frågor ska besvaras/förtydligas enligt PICO:
  • P = Population/problem – Vilka patienter/närstående; vuxna, barn ….
  • I = Intervention – Vilken insats/ metod/ åtgärd gäller det?….
  • C = Comparison – Vad du vill att metoden/ insatsen/ åtgärden jämförs med? Standardinsats/ metod/ åtgärd, ingen etc.
  • O = Outcome – Vilket utfall vill du titta på?……………

https://publikdocplus.regionuppsala.se/Home/GetDocument?containerName=e0c73411-be4b-4fee-ac09-640f9e2c5d83&reference=DocPlusSTYR-16923&docId=DocPlusSTYR-16923&filename=Mini-HTA%2C%20inf%C3%B6rande%20av%20nya%20metoder.pdf

• Digi-HTA

Digi-HTA utvecklades av det finska nationella projektet DigiHealth Hub, och följer nedan process.