Intensiv onsdag i Almedalen med bland annat medtechdagen

Onsdagen är den mest intensiva dagen i Almedalen. Det är då alla är på plats, det är ett möte i varannan buske och konkurrensen om besökarna är stenhård. Därför var det särskilt roligt att se hur många som slutit upp för att lyssna under den så kallade #medtechdagen. Under den vinjetten presenterade Swedish Medtech en heldag med seminarier. Ett antal medlemsföretag samt Medtech4Health deltog i arrangemanget. Undertecknad har varit med i organisationsgruppen och varit särskilt inblandad i den del som var före lunch. Det var inte utan att jag var lite stolt. Jag kommer till den strax. Men jag har lagt rapporterna från seminarierna i den ordning som de var under dagen och det är Reidar som rapporterar från den första. Jag rekommenderar alla att läsa patientberättelserna!

Massor av andra event

Vi var långt ifrån ensamma att arrangera seminarier under onsdagen. Mina kollegor rapporterar även höjdpunkterna från event. Läs vidare så får ni inblick i både framtidens vård och vilka som ska utbildas för att fylla platserna. Samt en del mingelbilder. Trevlig läsning!

Reidar: Hur mår patienten när vården flyttar hem (#medtechdagen del 1)

Swedish Medtech håll i denna session som belyste hur den tekniska utvecklingen ökar möjligheten att flytta vård ut från sjukhusen. Frågor som togs upp till diskussion var vad som är viktigt för patienter och personal för att detta ska fungera samt hur medborgarnas förväntningar på tillgänglighet, möjlighet till monitorering, virtuella kontakter och det vården kan erbjuda idag hanteras. Sessionen modererades av Petrus Laestadius från SwedishMedtech och följande personer deltog på scenen:

• Ellinor Broms, njursviktskoordinator, leg sjuksköterska, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
• Magnus Gink, Director, Life Science, PwC
• Stina Hägglund, stomipatient
• Ida Lindstén, Ung Diabetes
• Julia Wall Nilsson, Ung Diabetes

Ellinor inledde sessionen med att berätta om ett antal patientberättelser med den starka titeln ” Makt med egen kraft ”.  Ett exempel var den om musikern Ellinor som nu får behandling via VGR njurmedicin. Ellinor blev akut sjuk under en resa på Kuba och inlagd och har idag dialysbehandling. Idag har Ellinor hemdialys vilket innebär att dialysen görs i hemmet och inte behöver göras på dialyskliniken. För att belysa och visa vad detta innebär så kopplade hon upp upp dialysmaskinen på scen och spelade saxofon på scen i 3h inspirerad av dialysmaskinens väsande ljud. Detta fungerade som ett exempel på hur man synliggör hemvård. Fler och fler kan och vill sköta sin dialys själv men för detta behövs kunskap.  VGR har nu utbildningar så att patienten känner sig trygg i att hantera dialysen själv.

Vård har bedrivits och förändrats mycket under de senaste seklen. Från urminnes tider då makten låg hos spågummor och närstående för att sedan centreras till storsjukhus med specialister. Det senare med devisen att ”vi vet vad som är bäst för dig och vad du behöver” till dagens situation där makten går nu tillbaka till patienten.

Ellinor sammanfattade sin berättelse med följande ord:
– Personalen har kunskap om sjukdom och behandling.
– Patienten har kunskap om sitt egna liv.
– Genom att lyssna och dela kunskap med varandra kan beslut om vård tas gemensamt för att ge den bästa vården för just den patienten beroende på var man befinner sig i livet. Detta är essensen kring patientcentrerad vård.

Idag har ca 25% av patienterna på VGR Njurmedicin hemdialys och det har ökat för varje år.

Personlig reflektion från detta är att det är en bra beskrivningen och att patienten i en allt större utsträckning är en del i vårdteamet där alla har olika förutsättningar, möjligheter och vilja att engagera sig i sig egna vård. Sedan gillar jag inte ordet makt som indikerar att man bestämmer över någon annan. Delaktighet i sin vård och de val man gör är en bättre beskrivning. Den engelska termen empowerment som ofta översätts till makt på svenska är egentligen bättre då den mer beskriver ”påverkansmöjlighet” än makt.

Magnus Gink från PwC beskrev den rapport som PwC tagit fram baserad på studier kring hur redo patienter är för vården. Rapporten i sin helhet finns att ladda ner från PWC på länken.

Inställningen till att använda digitala lösningar är samma nu som 2015. 50% är positiva. Man är idag mer positiv till att använda VR och troligen för att detta inte fanns 2015. Villigheten till att göra vårdbesök via video/digitalt här fördubblats på tre år. De yngre är mer positiva till digitala tjänster än äldre. Personlig kontakten är man orolig för att missa och främst då de äldre.  Idag förväntar sig patienter att det finns digitala vårdbesök som alternativ.

Stina Hägglund beskrev därefter hennes erfarenhet av vård och teknik som stomipatient. Stina har varit kronisk sjuk i över 20 år. Eftersom Stina är ung och ser ut som en till synes ung frisk person misstror personer ofta henne för att inte veta eller ha erfarenhet. Inget kan vara mer fel eftersom Stina fyller 30 i år och har då 23 års erfarenhet av sin sjukdom.

Detta eftersom hon har haft Chrohns sjukdom sedan 8 års ålder och kastades då som barn in i vårdapparaten.  Stina variant reagerade inte så bra på hormoner och det försämrade situationen under tonåren radikalt då hormonerna svänger kraftig under denna period.

Vid 23 års ålder efter ett kraftigt skov som man inte fick bukt med så var man tvungen att operera bort tjocktarmen. Hon var då också mamma till sin dotter som för övrigt också var med Stina på seminariet.   Efter operationen vaknade hon upp och kände frid. Då förstod hon hur sjuk hon varit under alla år. Det gav Stina kraft att orka den kommande tiden som var den jobbigaste i hennes liv.
Det blev jobbigt att umgås med familj och vänner eftersom man hela tiden möttes av deras medlidande. Stina ville bara blunda och vara för sig själv. Hon belyste hur oerhört viktigt det är hur man bemöts efter denna typ av operation. Stina pluggar nu till sjuksköterska och   beskrev hur viktigt det är för personal att agera etiskt.
Hur gick det då för Stina?  ”Jag är så glad för min påse. Det är en befrielse att slippa leta efter toaletter och jag har fått friheten tillbaka. Nu kan jag få en hel natts sömn och påsen finns med dygnet runt/året om. ”
Idag inspirerar Stina personer som står inför en operation och hjälper dem med sina erfarenheter. Stina menar att stomioperationen som många är så oroliga för är en befrielse och förbättrar livskvaliteten. Livet blir enklare att leva.

Ida Lundsten och Julia Wall Nilsson från ung diabetes avslutade och de båda beskrev hur blodsockermätare förbättrar livskvalitén med en så kallad CGM utrustning som mäter blodsockret kontinuerligt. Förkortningen CGM står för Continues Glucose Monitoring.
Under ett år träffar man vårdpersonal cirka 3-4h per år och alla andra timmar sköter man sjukdomen själv. Ibland behövs mer stöd från vården och Julia önskade en app i telefonen där man snabbt kan chatta eller få hjälp. Ibland behövs också psykosocialt stöd att prata med andra diabetiker och där behövs mer verktyg.  Sköter man inte sin diabetes idag kommer det påverka livet i framtiden i form av komplikationer.

Kristina: Är vården redo att släppa sargen? (#medtechdagen del 2)

Vi behöver inte oroa oss för framtidens hälso- och sjukvård, inte med läkare och kommunbyråkrater av den kaliber som deltog i vår panel. Vården är inte bara redo att släppa sargen, det finns många som redan börjat och gärna visar vägen.

• Jesper Hessius, läkare, Operationskollen
• Nasim Bergman Farrokhnia, forsknings- och utbildningschef, KRY
• Paul Davidsson, e-strateg, Hörby kommun
• Damon Tojjar, läkare, Lunds universitet, Diabetescentrum
• Hans Winberg, generalsekreterare, Leading Healthcare

Exempel på saker som de berättade är följande.

Jesper Hessius är läkare men även apputvecklare. Han ersatte en 130 sidor lunta med en Operationskollen, en app som presenterar rätt information i rätt tid till patienter inför höftledsoperationer. Den patient som hellre vill ha luntan får den såklart men de flesta föredrar ju appen. Jesper stötte på ”det går inte” men då kunde han svara att han redan gjort det.

Nasim Bergman Farrokhnia inledde med att berätta om sin resa från Södersjukhuset till att börja arbeta på Kry. Kry är inte helt populära i läkarkåren men om jag hörde rätt, mellan raderna, så kan varje klinikchef som vill behålla sin personal göra ett studiebesök på Kry. De verkar vara ett skolboksexempel på långsiktig kompetensförsörjning, av det jag hörde.

Paul Davidsson från Hörby kommun imponerade också på publiken genom att berätta att i Hörby sitter de inte och funderar på om saker fungerar utan de gör. När de skulle upphandla ett nytt trygghetssystem så satte de funktion och att systemet var framtidssäkrat före pris. Han delade också med sig av sina erfarenheter som patient och hur han kan få snabbare diagnos med hjälp av en konsumentprodukt för att mäta EKG. ”Hjärtat är fantastiskt. Så fort man kommer i närheten av akuten går det i sinus”.

Damon Tojjar berättade om hur EASY diabetes (vinnare av Medtech4Health Innovation Award 2018) förenklar och effektiviserar samt ger bättre individanpassning. Han drog ner dagens varmaste applåder när han, med tanke på att det är en politisk vecka, påminde om att många innovatörer är nya svenskar och att de kan göra en fantastiskt insats för svensk sjukvård om de blir välkomnade. Alla på plats höll med!

Hans Winberg vill att varje vårdgivare ska få en fast ekonom som kan räkna. Jag missade en del av resonemanget men tror att det handlar om att vi idag har stuprör i vården där en kraftig besparing i ett rör aldrig kommer att hända, om det innebär att kostnaden ökar i ett annat stuprör.

Henrik: Hans Winberg Ledading Health Care

Vid Medtechdagen i Hälsodalen, arrangerad av Swedish Medtech, presenterade Hans Winberg, generalsekreterare på Leading Health Care, nya sätt att se på hur vården kan och bör organiseras. Om sådana synsätt implementeras kommer vi i framtiden att få se en betydligt effektivare vård med ökad tillgänglighet och som är centrerad kring den enskilde medborgaren/patienten. Denna akademiska tankesmedja vilar bl.a. på forskning från Handelshögskolan i Stockholm och man har samarbete på gång med Center for Healthcare improvement (CHI) vid Chalmers.

Lena: Vårdpolitikernas vapendragare ”Piff och Puff” – Innovationslandstingsrådens nya tilltalsnamn?! (Medtechdagen)

Det kan man ju fundera på men få är så samspelta och har så lika syn på vad som behöver åstadkommas för att skapa hållbar innovering i vården. De nickar, håller med, fyller i varandras meningar och delar energi, idéer men inte partifärg. Sakfrågan är större än partigränser och konsensus är en förutsättning.

Daniel Forslund, SLL och Robert Winroth, VLL på plats på Medtechdagen diskuterande politikernas roll, nu och framöver. Att politiken är möjliggörare är tydligt men frågan är hur rollen ska se ut framöver, kanske behöver den omdefinieras för att bättre undanröja utmaningarna. Som Robert uttrycker det ”Det är politiken som ska hantera de osexiga basfrågorna och skapa en infrastruktur som tillåter medarbetarna att växa och utveckla vården.”

Båda efterlyser också en frihetsreform, bort med de myter kring vårdpersonalens uppfattade ”ovilja” till innovation – släpp kraften fri genom radering av kvävande processer, teknik och matcha detta med industrins kompetens och resurser. Wow vilka förutsättningar för utveckling!

Inom SLL har ett tydligt uppdrag lagts på alla chefer i verksamheten – att skapa belöningssystem i linjen för innovationsarbete, ser fram emot vilka resultat detta kommer att ge.

Tar med mig innovationslandstingsrådens energi, passion, öppenhet och vilja till lärande över landstings-, parti- och personliga gränser!

Mona: Så ska den digitala vården skötas

Mona: Började dagen med ett seminarium av Dagens Medicin. Daniel Persson, affärsutvecklingsansvarig Min Doktor, som presenterar att anledningen till att de startade sin verksamhet var att 66% av svenskarna känner oro över att det tar för lång tid att träffa läkare när de behöver det. 16% har en eller flera gånger de senaste tre åren uppsökt akutmottagning med ett primärvårdsbesök, bara för att snabbare få träffa läkare. Patienten skapar sin egen journal hos Min doktor och sedan är det företagets uppgift att journalen även ska fungera för läkarna. När patienten är klar och handlagd så finns det i patientens telefon. De har tjänstedesigners som arbetar fram gränssnittet med patienten.

När de utvecklar nya lösningar börjar de torrsimulera väldigt tidigt med potentiella patienter tills patienterna bedömer att tjänsten kommer funka. Sedan testar de i liten skala och skalar sedan upp. En fråga som kommit upp är vilka studier som behöver göras och hur. De kommer göra egna men även titta på andras. De jobbar nu på att titta mer på kvalitetsuppföljning. De får fortfarande försvara sin verksamhet och är ofta det svarta fåret.

Hur ska ersättningssystemet i framtiden fungera? Henrik Kangro, medicinsk ansvarig Min doktor, tycker att de väljer vilka patienter som behöver läkarbesök och att det inte råder överkonsumtion av vård. Daniel Persson kan se alternativ vad gäller ersättningssystem. På totalnivå bedömer de att de sänker kostnaderna då de kan hindra dem som går till akuten för enklare besvär kan gå till digital vård istället. Det kommer inte finnas en ersättningsmodell som kommer passa alla. Dagens ersättningssystem uppmuntrar fortfarande till fysiska möten. Det vill de ha fortsatt diskussion om. Digitala läkare borde också få vara en del av Läkarförbundet.

Det är nu viktigt att mäta och följa upp de digitala läkarbesöken. De är övertygade om att i framtiden kommer alla kontakter med vården ske digitalt. Man kommer använda mer devices. Prevention är en viktig faktor i människors liv då målet är att leva livet i framtiden med så liten inblandning av vården och omsorgen som möjligt. Man kan se det som en ansats för hur vi kan leverera vård framöver.

Mona: Sverige 2023 – vårdsystemet är borta, sörjt av få, ihågkommet av färre

Såhär ser vården ut 2023:

• Testa och prova modeller så satsningar och systemet går mot patientens egenvård. Frigör mer patientkraft!

• Läkaren kommer bli mer av en konsult och patienten ska själv få välja det som är bäst. Patienten ska bli informationsägaren på riktigt!

• Vi måste styra mot hälsa. Krim Talia från RISE  menar att RISE har en roll att fylla här då vi är duktiga på att mäta. Hur mäter vi och värdesätter hälsa kommer vara centralt för att kunna förflytta mot prevention. Kompositionen mellan etablerade offentliga aktörerna och de nya spelarna avgörs av hur duktiga aktörerna kommer vara på att designa tjänster för medarbegtare som de gillar och attrahera de bästa medarbetarna. Vi kommer prata om talent management även i vården. I ett projekt där RISE arbetar preventivt med personer med diabetes så testar RISE nya arbetssätt där man kopplar in helt nya aktörer för att förhindra att personer hamnar i sjukdum, såsom lokal imam, föreningar etc. Krim hoppas att vi är nyfikna på att upphandla hälsoutfall. Om 5 år kommer impact bonds flyttas in i hälsorummet då vi inte har nya pengar att flytta in i systemet för som det är idag så går det inte att arbeta preventivt då alla resurser är uppknutna att leverera vård. Därför behövs impact bonds där det offentliga endast ska betala för positivt utfall. Det första impact bond drar igång i Botkyrka och Örnsköldsvik kring att minska sjukskrivningar. Man flyttar risken till finansiären.

• Anders Ekholm, Institutet för Framtidsstudier, menar att välfärden är på väg in i en kris – de äldre blir ännu äldre (5 år äldre), antalet stora innovationer som måste ske måste ske allt snabbare då det blir sämre konjunktur. Pga låga investeringar hos kommuner och landsting inom IT blir detta ett problem när ny teknik ska genomföras. Anders tror att den specialiserade sjukvården kommer se lika ut som idag men förhoppningsvis kommer primärvården förändrats radikalt och det kommer även finnas hälsovård. Den stora förändringen är ni vi får ihop alla delar som ska jobba med hälsa – inte bara kommuner och landsting utan systemet med bl. a. anhöriga, föreningar etc etc. Då kan vi börja arbeta med hälsa på riktigt. På 5 år har ett antal äldre läkare gått i pension och därmed har läkarkåren föryngrats vilket kan gynna digitaliseringen. Man kan tänka sig att staten ersätter för digitala vårdtjänster och övrig vård får landstingen fokusera på.

• För Sara Riggare, spetspatient, är det viktigt att jag själv veta vilken vårdkontakt jag ska ta vi varje separat tillfälle.

• Sjukvården blir så felutnyttjad idag så många medarbetare väljer att göra andra saker enligt Johan Järte, medicinsk direktör, Lyfepond.se.

Ett par slutsatser.

• Maktförskjutning till patienter.
• De som designar vården kommer ändra landskapet.

Reidar: Health Tech hub – vem ska äga och använda hälsodata

Anordnades av DI Digital och Dagens Medicin.

Christina Kennedy från Dagens Medicin modererade och i panelen deltog

• Sara Meunier, vice vd och chefsstrateg, Inera
• Jonas Leijonhufvud, reporter, Di Digital
• Katarina Tullstedt, enhetschef, Datainspektionen
• Daniel Forslund, innovationslandstingsråd, (L), Stockholms läns landsting
• Fredrik Koffner, medgrundare, Cuviva
• Patrik Sundström, programansvarig för e-hälsa, SKL
• Sara Belfrage, forskare, Vårdanalys
• Julia Wall Nilsson, patientföreträdare, Ung Diabetes

Frågan som diskuterades var hur den stora mängden data som digitalisering skapar ska hanteras och ägas. Hur ska vi organisera infrastrukturen kring data och vårdinformation så att både patienter, vården och utvecklare på bästa sätt kan använda datan för att förbättra vården?
eHälsomyndigheten utvecklade tjänsten Hälsa för mig.  Tanken med projektet var att patienten skulle kunna lagra data i detta konto och att det personliga hälsokontot och tjänsten skulle öppnats för Sveriges invånare under våren 2017.  För att göra en lång historia kort så kom sedan Datainspektionen med sitt yttrande om tillsyn. För att läsa alla turer och bakgrund rekommenderas att läsa på eHälsomyndighetens webbsida.

Katarina Tullstedt från datainspektionen inledde debatten och redogjorde för att man såg problem med sekretessen kring det digitala hälsokontot som därför stoppats av myndigheten. Tanken med projektet var att patienten skulle kunna lagra data i detta konto och ägaren och ansvaret skulle då ligga på individen. Svårigheten var därmed kring ansvars frågan.

Patrik Sundström underströk att det finns en enorm potential i att individen ska kunna hantera sin data och avgöra vilka som man kan dela informationen med.
Bekymret är att vi inte har lagrummet att kunna driva Hälsa för mig eller liknande initiativ. Det är ett underkännande av oss som individer att inte kunna påverka vilka personer vill kunna dela mina vårddata med. Sverige står inför ett enormt förnyelsebehov och riksdag och regering måste driva på frågan kring regelverket så att vi kan arbeta vidare med moderna lösningar och om vi ska bi världsbäst på eHälsa 2025.

Sara Belfrage från Tillväxtanalys beskrev den undersökning man gjort hur befolkningen vill att data ska användas. De flesta tillfrågade är mycket engagerade och 80-90% vill att uppgifterna skall användas.  De som är oroliga har framförallt oro kring säkerheten. Man vill ha inflytande kring uppgifterna och att data ska följa individen genom olika vårdsystem. Man är också generellt positiv till att dela data för forskningsändamål.  Denna undersökning visar tydligt att svensken är positiv till lösningar motsvarande Hälsa för mig kontot. Idag är det regelsystem som bromsar utvecklingen.

Daniel Forslund SLLs vision är att digitalt är normalt att vården fungerar på samma sätt som övriga samhället. Alla vårdgivare i SLL skall erbjuda digitala möten. Det ska inte vara en nationell aktör eller en och samma läsning för alla utan en basplatta där olika leverantörer kan docka in. Patienterna röstar med fötterna och går till den vårdgivare som ger bäst vårdaccess. Befintliga system bidrar till långsamheten i utvecklingen då man har många äldre system som måste anpassas för att kunna integrera nya system.
Sekretess gränsen mellan landsting och kommuner är idag det största lagproblemet. Svaga äldre drabbas av detta eller i värsta fall dör.

Känslan man hade efter att ha lyssnat på denna korta men intensiva sessionen var att det finns ett stort tryck och vilja från Sveriges invånare att Hälsodata skall vara tillgängliga för individerna men också möjlighet att bestämma vilka som ska kunna se denna. Regelverk och det vi ofta lite slarvigt kallar byråkrati sätter dock stop för detta.  Gapet mellan hur samhället fungerar gällande digitala system och vården fortsätter att öka snarare än minska.  Gapet blir till en klyfta och Visionen om att vara världsbäst på eHälsa år 2025 känns plötsligt mycket avlägsen.

Henrik: Hälften läkare, hälften civilingenjör – är hybridutbildningar svaret på nya krav inom sjukvården?

Västsvenska arenan bjöd på lunchdiskussion om behovet av gränsöverskridande kompetens i vården under rubriken ”Hälften läkare, hälften civilingenjör – är hybridutbildningar svaret på nya krav inom sjukvården?” Agneta Holmäng, Dekanus Sahlgrenska akademin, Stefan Bengtsson, Rektor Chalmers, och Ann-Marie Wennberg, Sjukhusdirektör Sahlgrenska universitetssjukhuset, gav sina synpunkter på varför behovet finns och hur utbildningen bör se ut. Redan idag är den avancerade specialistsjukvården väldigt teknikintensiv och komplex, exempelvis i de nya hybridsalar som nyligen tagits i bruk på Sahlgrenska. Miljön kräver att den personal som skall leverera vården kan hantera och utveckla även de tekniska delarna, självklart med patientnyttan i centrum. För det krävs att ingenjörskompetens finns med i operationsrummen. Sahlgrenska akademin och Chalmers diskuterar därför fördjupat samverkan inom både forskning och högre utbildning.

Lena: Resursinnovation – nästa steg för det svenska start-up undret

En intressant diskussion mellan Näringsminister Mikael Damberg, Per Strömberg VD ICA Group, Monica Lingegård VD Samhall och Ishtar Touailat Head of Innovation incubation Tieto kring hur outnyttjade resurser på arbetsmarknaden bättre kan komma till sin rätt. Innovering av de processerna och hur man kan lära sig av start-up företagens processer, modeller och idéer.

Kristina: #medtechdagen avrundades med after seminarium

Den långa #medtechdagen avrundades med ett after seminarium där alla talare, arrangörer och andra inbjudna minglade och diskuterade dagen. Alla jag pratade med var överens om att det är en bra idé att göra en samlad dag. Det lockar fler besökare och själva planeringstiden är också värdefull.

Sahlgrenska Life Science-minglet

Denna fullmatade dag avrundades på bästa sätt med att vi gick över till huset där Sahlgrenska Akademin håller till under veckan. I den trevliga innergården hade de dukat upp med mat och trevliga samtal.

Maria Anvret hälsade välkomna och Anders Persson, CMIV gav en inspirerande inblick i hur CMIV kom till – hade aldrig hänt om inte samverkan ägt rum mellan många aktörer regionalt. Jenni Nordborg, Life Science kontoret fyllde på med vikten av en gemensam nationell och långsiktigt hållbar strategi och ser fram emot samarbete över alla gränser i den stegvisa utvecklingen. Hon sa bland annat att långsiktighet vinner man förtroende på. Det kräver systemgrepp, något som är svårt men viktigt. Patienter i förarsätet kan bli vår internationella konkurrenskraft.

Nu är vi alla på väg hemåt. Imorgon kommer en sammanfattning av våra intryck från Almedalen!