Fullsatt på “AI-för patientens bästa?” – vårt specialspår under Vitalis 2018

Dagny Carlsson snart 106 år och världens äldsta bloggare, punkterar effektivt eventuella fördomar att äldre personer skulle vara rädda för ny teknik. Igår hade vi förmånen att få lyssna på henne, spetspatienterna Kim Nordlund och Anders Ekholm samt gräddan av svenska AI-forskare och entreprenörer. De var inbjudna att diskutera hur självständiga system förändrar patientens resa genom vården under rubriken AI – för patientens bästa?. Denna heldag på Vitalis presenterades av Medtech4Health, Swedish Medtech och MTF.

Detta är andra gången som vi tre arrangerar aktiviteter på temat Artificiell Intelligens, AI, ihop. Förra gången var ett gemensamt mingel i Almedalen 2017. De som arbetat med att sätta ihop programmet för den här dagen är Caroline Hagström från MTF tillsammans med Medtech4Healths Lena Strömberg och Lena Svendsen från Swedish Medtech.

Vi kan konstatera att Artificiell Intelligens, AI, är stekhett just nu. Det var – på ren Göteborgska – knôkfullt stora delar av dagen i sal A7. Patienterna är redo, entreprenörerna är redo och nu är det upp till huvudmännen att visa mod och våga testa. Så kan dagen kanske sammanfattas. Andra citat från dagen är.

• Bra med en robot hemma – då finns den tillgänglig hela tiden
• Huvudmännen behöver våga prova och skapa struktur för snabb teknikutveckling
• Var inte rädd för tekniken – för äldre kan de bara ta lite längre tid
• Den googlande patienten vill ha vården hemma
• Innovation är ett bottom-up fenomen. Medborgarna har möjlighet och skyldighet att bidra
• Organisationsrevision en förutsättning för implementering
• Kombinationen människa och AI skapar mest värde
• Standardisering och interoperabilitet är bättre än för stor konsolidering av digitala system
• AI-verktyg hjälper vårdpersonal, det ersätter inte vårdpersonal

En utförligare version kommer här.

AI är ingen gullig robot, men patienterna är inte rädda

Dagen hölls ihop av moderator Ingrid Bengtsson-Rijavec, Malmö universitet tidigare PwC. Hon hade ett styvt jobb med en lång rad med paneler och ett fullspäckat program.

För att faktiskt ha patienten i centrum på riktigt fanns en patientpanel på plats hela dagen. Med jämna mellanrum gjorde de inspel och bidrog med ett patientperspektiv på de frågor som diskuterades. Vi är mycket glada att de var på plats.

• Kim Nordlund, generalsekreterare Unga Reumatiker
• Anders Ekholm, ordförande Storstockholms diabetesförening
• Dagny Carlsson, snart 106-årig bloggare (var på plats delar av dagen med Dag Forsén, ehälsosamordnare i Östergötland)

Vad tycker patienterna om det de hörde om AI? Jo trion i vår patientpanel var överlag mycket positiva. Det väsentliga för deras del är att de får rätt diagnos och behandling snabbt, hur det går till bryr de sig mindre om. De har ingen större längtan att hänga på sjukhus mer än nödvändigt, så allt som kan göras hemifrån är positivt.

Givetvis vill de ha fortsatt mänsklig kontakt, för vissa specifika saker. Anders Ekholm vill exempelvis se empatisk vårdpersonal som hjälper patienten att ta till sig svåra besked. I övrigt vill han bara bli korrekt diagnostiserad så fort och enkelt som möjligt. Kim Nordlund vill helst slippa hänga på sjukhus och chattar hellre än ringer i telefon. Hon hoppas därför på nya kontaktvägar. Dagny Carlsson har gärna en robot hemma. Den har fördelen att alltid vara är på plats så hon slipper vänta. Hon menar att äldre inte är rädda för teknik, bara för att förlora ansiktet och framstå som dumma. Därför rekommenderar hon alla utvecklare att förklara tydligt och enkelt så att alla förstår.

Pass 1: Hur kan patientresan se ut med självkörande system?

Följ med på en interaktiv resa i hur patientens resa i vården kan se ut i en nära framtid. En del av detta är redan verklighet på vissa håll. Exempel är vård nära patienten, digital bildanalys som beslutsstöd, diagnos över nätet, beslutstöd för cancerdiagnostik. Hur förändras patientens upplevelse?

Dagen startar med att definiera och belysa vad AI inom vården är idag och kan vara imorgon. Vilka behov och krav har patienterna själva?

AI i vården är ingen gullig robot så som den ofta illustreras. En robot är en fysisk pryl som man kan ta på, charmas av och ge ett namn. Tydligen ger användare gärna sin giraff eller gräsklipparrobot namn. Därför är det förklarligt att de ofta används för att illustrera AI. Men AI är istället själva mjukvaran, vilket är betydligt svårare att fotografera och förstå. Detta var slutklämmen på professor Amy Loutfis introduktion Vad är AI inom vården? Hon berättade också att dagens hype är den tredje vågen av intresse för AI.

Hon nämnde en hel del saker som egentligen inte är AI, vilka typer av problem som AI har svårt att klara av och möjliga felkällor. Ett av dessa illustrerade hon med hästen Hans. Det var en häst som uppträdde som hästen som kunde räkna enkla tal, exempelvis 2+ 3 = ?. I verkligheten kunde hästen tolka publikens reaktioner. Hästen slutade att stampa med hoven när publiken uppförde sig på ett visst sätt. AI kan göra samma fel.

Jacob Stedman från Doktor24:s intresse för AI började när hans son föddes med en ovanlig sjukdom. Det tog sju månader att få diagnos. Några år senare testade han ett digitalt verktyg där han skrev in sonens tre huvudsakliga symptom. På mindre än en sekund kom rätt diagnos. Detta är en enskild anekdot och ska behandlas därefter. Men den visar hur personliga händelser kan påverka intresse för att delta i utveckling.

Han pratade om för- och nackdelarna med en AI-sjuksköterska kontra en mänsklig sjuksköterska. Exempelvis glömmer AI-sjuksköterskan aldrig en fråga vilket är positivt, men den mänskliga kan få ut mer information genom det fysiska mötet. Båda har alltså fördelar.

Vi fick ytterligare information om hur AI kan stå för en jämlik personcentrerad primärvård från en kvartett från Läkarexpressen. Ricardo Almon Vega, Åsa Ruland, Lise-Lotte Thörn, Ola Ekström och Damon Tojjar. Exempelvis ger AI kontinuitet och spårbarhet, all patientdata finns alltid sparat. AI har heller aldrig slutet-av-arbetsdagen-svackor i uppmärksamheten. Implementeringen har lett till minskad administration, nöjdare personal och fler patienter.

Patientpanelens inspel om detta

Dagny blir gärna vårdad i hemmet av en robot för “då har jag ju den till hands hela tiden och behöver inte vänta”. Kim besöker inte vården för skojs skull utan bara för att kunna göra allt som hon egentligen vill göra. Hon slipper gärna några vårdbesök om det finns möjligheter att göra saker hemifrån. Anders har inga problem att bli övervakad av någon som kommer ihåg. Han tycker att det vore fiffigare om vi vände på steken, istället för att han ska logga in och ta kontakt med vården, så skulle vården kunna kontakta honom när det behövs. Ännu bättre vore det med sömnlösa system som hänger ihop. Han välkomnar en AI-manick som blockar en ledig fredag i hans kalender “för du har jobbat för mycket och behöver ledigt”.

Sture Andersson avrundade detta pass med att prata om hur AI kan användas för diagnos av sepsis hos små prematurer. Dessa barn vårdas alltid med intensivvård, 12 % får sepsis och det ger hög risk för dödlighet. Det är svårt att diagnostisera sepsis hos dessa för tidigt födda barn som väger under 1500 gram. Symptomen är svårtydda och blododling är långsamt. I Helsingfors testar de därför istället Watson för diagnos.

Pass 2 Hur kommer AI påverka diagnos och behandling?

Lyssna till konkreta projekt som bedrivs i och med vården idag. Föreläsarna kommer att ge er en inblick i hur AI påverkar diagnos och behandling samt vilka möjligheter och utmaningar vi står inför.

Alla åhörare fick en välbehövlig kaffepaus medan patientpanelen blev intervjuade om sina tankar på AI i vården. Därefter gick vi över till praktiska exempel på kliniska problem AI kan lösa. Claes Lundström inledde med bakgrunden och upplägget på AIDA, den nationella arenan för AI inom bildbehandling som är ett strategiskt projekt inom Medtech4Health. Ett par av de konkreta projekten som presenterades därefter ingår i AIDA.

Nästa talare Carl Siversson från Spectronic Medical pratade om hur man med hjälp av AI kan ersätta CT med MR-bilder för bättre precision vid strålbehandling av tumörer. Kontrasten blir bättre och därmed kan man stråla ett mindre område. Framtidsspaningen handlar om hantering av dagliga variationer och rörelseartefakter som andning. Spännande utveckling minst sagt!

En dator kan analysera en bild på fem sekunder, istället för femton minuter. Tidsåtgången är väsentlig när det handlar om 30 000 bilder. Vilket det gör om man vill analysera bilder av hjärtan från den stora Scapis-studien. Om detta pratade Helena Fransson från Medviso. Hon sa också att det nya med AI är att det är datorn som utvecklar algoritmen. AI kräver fler träningsexempel, än vad en utvecklare skulle behöva, men på sikt finns det möjlighet till stora tidsbesparingar.

Patientpanelen (Dagny hade här en paus för att hinna se en del robotar i utställningsområdet)

Anders: Istället för att två läkare tittar på en bild så kan man använda AI-algoritmer plus en läkare. Detta innebär i praktiken att antalet läkare dubbleras. I framtiden har jag kanske en egen MR-kamera i källaren så jag inte ens behöver åka in till sjukhuset.

Kim: Det som sparar tid för vården sparar också tid för patienten. Väntar man på ett tufft besked är det bättre att få det snabbare. Det är inte kul att spendera tid på sjukhus, det är bra om den tiden kortas.

Anders: Jag vill ha en korrekt diagnos, det spelar ingen roll hur den skapats. Det jag vill ha från en människa är empati om jag får ett tufft besked.

Tomas Borgegård från Karolinska Universitetssjukhuset pratade om I-AID, ett initiativ för att öka införandet av AI i vården genom identifiering av utmaningar och hinder samt adressera dessa. Han nämnde exempelvis innovationsupphandling och utlysningar som verktyg. Kunskapsuppbyggnad och processutveckling är viktig i projektet.

Diskussion:

En utmaning är att folk blir mer sura om en algoritm gör misstag än om en människa gör det. Se exempelvis på den självkörande bilen som orsakade en olycka med dödlig utgång nyligen.

Tidsbesparingen är ett kortsiktigt argument, det blir en engångsvikt. Den stora vinsten är att AI kan hantera mycket större datormängder. Den kan ta in daglig rapportinformation från patienten och kombinera med mätdata från undersökningar. Kombinationen av människa och AI skapar mest värde!

Pass 3: Behöver vi vara rädda för AI?

Enorma datamängder ska lagras och hanteras. Säkerheten i systemen är beroende på hur människorna programmerat dem. Hur undviker vi Transportstyrelse-gate för vårdsystem? Hur kan patienter och person känna sig trygga med tekniska lösningar och processer? Vilka krav ställer dagens och morgondagens patienter? Under paneldiskussionen kommer tillit och trygghet, säkerhet och integritet samt ansvarsfördelningen att diskuteras.

Direkt efter lunch fylldes scenen av en stor panel. Förutom hela patientpanelen bestod den av Åsa Schwarz IT-expert på Knowit, Kristina Knaving, doktorand i interaktionsdesign vid Göteborgs universitet, Sara Lei läkare och medicinsk rådgivare Cambio AB, Mathias Ekman Director Industry Solutions på Microsoft Western Europe, Mats Artursson utredare Läkemedelsverket, Dan Johannesson läkare/ortopedchef Landstinget i Kalmar län.

Vi började med att ta del av Dagnys klokheter. Behöver äldre vara rädda för den nya tekniken? Dagny: nej, men som äldre är man rädd att göra bort sig, därför enklare skylla på maskinen, än på sig själv. Bara att acceptera att man som äldre är lite fumlig och det tar lite tid. Dagny hade också följande tips. Be inte barnbarnen om hjälp, de är alldeles för otåliga. Bättre att ta hjälp av någon annan äldre. Dagnys tips till utvecklarna är att tala tydligt till de äldre användarna (klokt råd som fungerar även till andra åldrar hälsar kommunikatören).

Vi pratar om patienternas oro, men vi borde också prata om läkarnas oro, säger Kristina Knaving.

Sara Lei: Vi läkare är rädda för att vi ska göra fel. Det är värt att komma ihåg när detta ska implementeras. Det behöver inte vara tekniska lösningar utan kan också handla om organisatoriska förändringar. Sara lyfte också fram appen “Språk i vården” som löser problemet att det ofta är svårt att få tag i tolk.

Är du rädd för att dina patientdata ska komma på avvägar? Nej svarade Kim. Hon räknar med att det är testat och provat.

Det finns alltid människor som är oroliga och det är ett personlighetsdrag, svarade Anders. När de första motorfordonen kom så lagstiftades det att en människa var tvungen att gå före och vifta med en flagga för att varna andra trafikanter. På så sätt stoppade man effektivt den tekniska utvecklingen för bilarna kunde inte köra fortare än flaggviftaren. Sett till befolkningen i stort är de jätterädda en liten klick, bara några promille. Ändå låter vi i Sverige deras oroa styra, vi anpassar allt efter dem. I vissa länder har man opt-out på att samköra system, istället för opt-in. De som är rädda är rädda för super-intelligensen det vill säga ett helt självlärande system. Det ligger mycket långt fram. De AI-system som vi pratar om idag är extremt specialiserade. Det AI-system som är bra på att tolka röntgenbilder kan inte köra bil och kan heller inte lära sig det på egen hand.

Beslutsfattarna pratar huruvida vi ska införa videobesök. Det är en gammal teknik. Alla start-ups idag pratar genomatik, machine learning och precision medicine. Politikerna behöver kroka arm med start-ups våga testa nytt. Blir det fel ska ingen peka finger för det, några måste misslyckas, annars har man inte vågat tillräckligt. Detta behövs för teknikskifterna går snabbare än de fyra-årsperioder som går mellan varje val.

Kim: om vi ska prata om olika generationer och rädslor så har min generation telefonskräck. De chattar mycket hellre med AI-sjuksköterskan, särskilt om de slipper ett telefonsamtal.

Dan Johannesson: Den googlande patienten har ofta kunskap om sin sjukdom som slår kunskapen hos sektionschefen på sjukhuset. Patienterna är inte rädda för digitalisering och förutsätter att vi delar information. Det är våra myndigheterna som tror att patienterna är rädda.

Anders: branschen gör så som man alltid gjort, så som man är van. Det är användarna, som kommer underifrån, som står för förändringen.

Vi behöver reda ut vem som är ansvarig. Är det leverantör, eller är det landstinget som har ansvar ifall vi till exempel har en robot hemma som sköter tunga lyft och det händer en olycka.

Pass 4: Hur gör vi rent praktiskt?

Hur ska dessa system införas? Intressenter och experter ger tips på hur upphandlingar kan formuleras för att få med innovation, inte bara kortsiktiga prislappar, i bedömningen. Det belyses hur dessa system implementeras och tillgängliggörs.

Fredrik Gustavsson från Sectra var inne på samma sak som Dagny Carlsson, att tydlig kommunikation är viktig. Patienter är för lite inblandade idag. Första steget är precis som det Claes var inne på tidigare, att AI-verktyg hjälper vårdpersonal, inte ersätter vårdpersonal. Om vi börjar där, så får alla en tillvänjningsperiod vid AI. AI är en bättre hammare. Han argumenterade för att alla ska försöka hålla sig till de standarder som finns. Hellre tänka en app-affär-känsla så att andra kan bygga på dina lösningar.

Sedan återkom Damon Tojjar denna gång för att prata om EASY-Diabetes, ett verktyg som med hjälp av AI ger en mer jämlik personcentrerad diabetesvård. Patienterna som använder det är nöjda. De får en app som de kan få stöd ifrån så ofta de vill, istället för att vara ensamma med sin sjukdom 364 dagar om året och enbart träffa en diabetessjuksköterska en gång per år.

Patientpanelen fick sällskap på scenen av Hans Winberg generalsekreterare, Leading Healthcare, Jonas Gallon head of digitalisation Region Skåne, Martin Andreasson head of healthcare, RudPedersen, Linda Andersson, partner Ernst & Young, Damon Tojjar forskande läkare, Lunds Universitet, Fredrik Gustavsson chief technology officer, Sectra.

Ordnat införande ställer till det ibland. Martin Andreasson pratade utifrån sitt gamla roll som regionråd i VGR. Landsting behöver visa mod. 75 % av det som görs i vården är ändå inte evidensbaserat. Att då kräva dubbelblinda randomiserade studier innan något nytt införs är opraktiskt. Vården behöver ha mod att testa lösningar i skarpt läge. Släpp datan friare för forskning, innovation och förnyelse!

Unga reumatiker har gjort en undersökning och konstaterat att deras medlemmar vet inte om att deras data används i kvalitetsregister. Vilket är synd då dessa data har ett större syfte. Kunskapen kring detta behöver spridas för att få bättre följsamhet.

Lena Svendsen lyfte fram Innovationsmotorer som faktiskt handlar om att förändra organisationen som ett exempel på hur man kan arbeta med innovation.

I vården har vi länge hanterat patienter som Astrid Lindgren och hennes systrar hanterade döden. De sa döden, döden och därefter hade de talat färdigt om det ämnet. I vården säger vi patient, patient och sedan kan vi fortsätta prata om vårdproduktion, istället för att faktiskt förnya på riktigt menar Hans Wiberg.

En digitaliseringsrevolution pågår men det finns ingen organisatorisk revolution. Det gör att det emellanåt inte finns minsta lilla förutsättning för att ett projekt ska lyckas.

Pass 5: Vad kan vården göra nu?

Samtal runt vad vården kan och vill göra med de resurser som införandet av AI kan frigöra. Det blir till exempel utrymme för personalen att ägna sig åt forskning och metodutveckling samt det viktigaste av allt att mer tid kommer att finnas för patientkontakt. Idén med att effektivisera vissa flöden är att rädda vården från konstant stabsläge, inte att säga upp personalen och säkerställa vårdkvaliteten.

Efter en fikapaus var det dags för framtidsspaning. Då fick Kim Nordlund och Anders Ekholm sällskap av Birgitta Janerot professor KI och överläkare Karolinska universitetssjukhuset, Sara Lei Cambio, Mikael Rehnström medicinteknisk sjuksköterska Skånes Universitetssjukhus.

Mikael talade sig varm för nätverkande och att utbildningar och aktiviteter inte stannar vid verksamhetschefsnivå.

Kims synpunkt är att det går långsamt för vården att förändras.

Anders Ekholm: All förändring drivs på underifrån. Enda gången det sker uppifrån är när det är andra världskriget eller liknande. Teknikutvecklingen var enorm under andra världskriget. Det gör att patienterna/medborgarna har en direkt möjlighet och skyldighet (?) att bidra till innoveringen av vården. Systemet behöver skapa en hållbar struktur för ordnat införande

Storstockholms diabetesförening startade ett diabetes-community. Det är nu uppköpt till Bonniers som ska driva det vidare. Vi vill starta ett stöd för patienter för egenvård. Vi är ingen driftorganisation utan vi tänker oss att donera detta till landstinget när de har vaknat. Vi deltar gärna i riktig utveckling.

Sara Lei berättade om ett projekt som drivs av Spetspatienter. Där finns förutom unga reumatiker, stolta magar, ung med psoriasis och Abvi (inom immunologi). Hur bör det ultimata mötet med läkaren se ut? Man är ju inte förberedd inför mötet. Man har ingen agenda utan bara tid och plats. Film kommer snart. Du behöver VR-glasögon. De vill utmana hur mötet skulle kunna se ut, om det fanns goda förutsättningar.

Skala upp mänsklig kunskap med hjälp av AI-system

Sista på dagen gav Henrik Rindel-Gudbergsen från IBM Nordic en internationell utblick utanför det svenska hälso-sjukvårdssystemet med nedslag bland annat i projekt som drivs på Mayo Clinic. Det finns så mycket information att det är omöjligt för människor att ta in allt. AI har redan förändrat cancervården på sina ställen. Avskedshälsningen blev en mening so vi nog alla kan skriva under på ”The Third Industrial Revolution is upon us – an information era where we begin to scale human knowledge, with the help of AI systems”. En perfekt avrundning på en spännande dag.

Vi ser fram emot att på alla sätt bidra till utvecklingen av AI som ett verktyg att utveckla vården och frigöra resurser för annat!

Stort tack alla panelister, särskilt till patientpanelen som var på plats hela dagen! Stort tack till alla som kom och lyssnade.

Som vanligt lägger jag till en disclamier: Den här artikeln är skriven med fokus på att publicera den medan den är aktuell och kan vara ett bidrag till debatten under konferensen som fortfarande pågår. Hittar du fel i den eller tycker att jag missat något väsentligt välkomnar jag en rad. Vill du låna foton ur artikeln går det utmärkt, ange Medtech4Health som fotocred. De flesta har undertecknad tagit, men några är tagna av Lena Strömberg (om ni väldigt gärna vill sortera ut vem som tagit vilket, titta på fotots metadata, jag använde 100 mm-objektiv).