Forskningsinspiration med sjukhusdirektören på Sahlgrenska

Medtech4Healths nod i Västsverige MedTech West arrangerade torsdag den 15 juni en inspirationsdag med rubriken Vill du forska? Dagen bjöd på många inspirerande föreläsningar från medarbetare från Sahlgrenska Akademin, sjuksköterskeutbildningen, Sahlgrenska, Innovationsplattform med flera.

Sjukhusdirektör Ann-Marie Wennberg inspirerade

Dagen inleddes med ett mycket inspirerande och aktuell presentation av sjukhusdirektör Ann-Marie Wennberg. Här lyftes verkligen behovet av kliniknära forskning och medicinteknik upp som en möjliggörare för att klara vårdens utmaningar. Ann-Marie lyfte upp utmaningarna inom demografin, kompetensförsörjning samt vårdkostnaderna men också att dessa kan balanseras med värdet av ny innovativ medicinteknik.

Innovationer skall vara behovsstyrda och vården behöver ha en aktiv medverkan i framtagandet av ny teknik och implementeringen av innovativ teknik och processer. Övriga presentationer under dagen styrkte detta och de kort beskrivna nedan var samtliga goda exempel på där man kombinerar forskningen med kliniknära arbete.

MedTech Week med smörgåsbord av information

Syftet med MedTechWeek är att visa på medicinteknikens betydelse för patienter och vårdpersonal och de som deltog fick verkligen ett stort antal exempel på hur nu teknik bidrar till bättre hälsa.

Henrik Mindedal föreståndare för MedTech West presenterade verksamheten där man fungerar som ett kitt mellan akademin, akademin och företagen.

Därefter följde presentationer där vi som lyssnade verkligen fick lära oss mycket samt bli både fascinerade av allt nytt som forskas på samt inspireras till att utveckla morgondagens teknik.

Reidar Gårdebäck presenterade i korthet de olika aktiviteter som bedrivs inom Medtech4Health och lyfte speciellt upp de två utlysningarna ”Medicintekniska samverkansprojekt” samt utlysningen “Kompetensförstärkning för småföretag”. I båda dessa finns det pengar att söka och den första öppnar den 21 juni för att stänga den 21 sept och den senare är öppen hela året till och med den 30 november.

Swedish Medtech vice VD Petrus Leastadius beskrev därefter branschföreningen för medicinteknik bolagen och det aktiviteter, fokusgrupper och sektorgrupper man har inom organisationen för att stärka branschen i Sverige.

Docent och sjuksköterska Karin Ahlberg beskrev den modell för sjuksköterskors akademiska utveckling som man tagit fram. SU har infört nya yrkestitlar med flera steg för att möta kraven på framtiden. Fokus på akademiska titlar betyder dock inte att inte erfarenhet värderas. Erfarenhet krävs för att utbilda nya sjuksköterskor.

Johan Ljungqvist MD, Specialist läkare inom neurokirurgi på Sahlgrenska sjukhuset beskrev sitt arbete på kliniken och sin forskning kring traumatiska hjärnskador. För traumatiska hjärnskador är det mycket viktigt att hitta blödningar tidigt men det finns begränsat med metoder att detektera blödningar. Detta är ett känt problem som kostar mycket resurser och lidande. Tidig diagnostik av intrakraniell blödning är av största vikt och man talar om the ”golden hour”. Idag mäter man patientens vakenhet och neurologiska funktion samt pupill reaktion men man har ny provat en ny teknik för att diagnostiskt bättre påvisa blödningar i ett tidigt skede.

Tekniken är en en ”hjälm” med både sändare och detektorer som läser av och sedan görs en signalanalys på dessa mätdata och en jämförelse görs mot en ”standard” skalle. Detta kan påvisa blödning i hjärnan då signalmönstret skiljer sig jämfört med en frisk patient.

Man har gjort en studie på 20 patienter mot en kontrollgrupp på 20 friska patienter. Studien visade att man kunde detektera 100% av blödningarna med en 25% överdetektion av friska patienter. Detta visar att man påvisa intrakraniell blödningar med tekniken och ger en bättre jämfört med tidigare manuella mätningar.

Sjukhusfysiker Kerstin Lagerstrand presenterade sedan arbetet med kliniknära MR utveckling i regionen. Patienter med diffus ländryggs smärta är en utmaning att diagnosticera då man tidigare inte kunnat se några fysiska förändringar med hjälp av MR undersökningra. Nu har man tagit fram en belastningsvagga för att under undersökningen framkalla smärta samtidigt som man gör en MR undersökning för att därmed se om man kunde se någon skillnad. Detta visade sig att man kunde då man med denna belastningsvagga får signalskillnader i bilderna på de patienter som har smärta jämfört med friska. Detta vill man nu arbeta vidare med och NASA har också visat intresse av detta då astronauter som kommer tillbaks till jorden ofta får ryggont.

Kerstin avslutade föredraget med att lyfta fram förutsättningarna för ett lyckat projekt.

Gruppen

• Viktigt att samarbeta med andra
• Olika kompetenser bör komma till uttryck
• Arbeta med rätt personer

Den egna kompetensen

• Unik kompetens i gruppen
• Ett visst överlapp i kompetens med de andra i gruppen
• Förstår frågeställningen

Frågeställning

• Relevant
• Till nytta för verksamheten
• Behovsstyrd istället för metodstyrd
• Gräv där du stå

Lina Bunktetorp Käll, disputerad sjukgymnast som idag arbetar på CARE – Center för Avancerad Rekonstruktion av Extremiteter. CARE är ett högspecialiserat center för avancerad kirurgisk rekonstruktion och rehabilitering av patienter med cervikala ryggmärgskador. På CARE arbetar Lina 50% med klinisk rehabilitering och 50% med forskning. CARE har slutenvård och öppenvård på samma avdelning och gav exempel på ett mycket meningsfullt arbete där man både ger vård och forskar. Lian visade bland annat en film med exempel på patienter med ryggmärgsskada som inte kan greppa med tummen pekfingret och därmed inte kan greppa om t ex en penna, bestick, handtag med mera. Detta ger ett stort handikapp och här kan man idag operera om så att nervsignaler från armbågen och handleden istället styr tum-pekfingergreppet. Film visade verkligen vilken skillnad detta ger för patienten som nu t ex kan skriva och klä sig själv. Lina forskar kring kring hjärnans plasticitete, dvs förmåga att reparera sig efter skada. I fallet beskrivet innan har Lina studerat på vad som sker i hjärnan då denna behöver ”läras om” så att handledsvridning nu istället ger tum-pekfinger förändring. Man arbetar också i ett projekt kring fantomsmärtor som bland annat är delfinansierat av MT4H.

Anna Bäck, 1:e sjukhusfysiker och forskningssamordnare Terpeutisk Strålningsfysik, Medicinsk Teknik och Fysik berättade om sin resa som klinisk forskare inom strålbehandlingsfysik.

Anna beskrev hur traditionell strålbehandling fungerade på 90 talet med ett fåtal strålriktningar. Denna typ gav relativt hög dos till omkringliggande frisk vävnad.

Man forskade då på IMRT – improved modular Radoation Theraphy där dosprofilen är anpassad efter tumören. Denna teknik introducerades på SU i slutet v 90 talet och gav en bättre optimerad dosfördelning mellan tumör och friskvävnad.

Idag 2017 förfinas med behandlingen ytterligare och man arbetar nu med kompensation för t.ex. andningsrörelser samt en mer individualiserad strålbehandling baserad på hur tex hur tumören svara på cytostatika. Detta går under namnet Adaptiv strålterapi.

Anna betonade som Kerstin nämnt tidigare att samarbete med andra sjukhus, forskningscentra och discipliner är mycket viktigt för att vara framgångsrik. Ensam är INTE stark.

Viktigaste möjligheterna för forskningen är

• Tid – tid för att ägna sig åt sina projekt.
• Finansiering – hög konkurrens för att få pengar och dessa kräver ofta tidigare visade resultat.
• Team och kolleger.
• Samarbeten med andra forskargrupper

Slutligen poängterade Anna vikten av att man som forskare har en positiv inställning till utveckling och förändring.

Läs mer om dagen i Forska bör man, annars dör man – en livsviktig dag på Sahlgrenska. Alla foton: Helene Lindström MedTech West.