Spännande produkter på Medtech4Health-dagen i Göteborg

“Wow, det är så mycket bra grejer på gång som kan förbättra vården! Hurra vad Medtech4Health gör nytta!” Så entusiastisk lät jag på Twitter halvvägs genom Medtech4Health-dagen i Göteborg den 2 mars 2017. Och jag menade verkligen vad jag skrev – det är lika spännande varje gång att höra om nya produkter som är under utveckling eller precis är på väg ut på marknaden. Särskilt om man tänker på vilken nytta de kan göra för patienter.

Medtech4Health-dagen i Göteborg arrangerades av Helene Lindström från MedTech West. Vi höll till i aulan på Sahlgrenska, strax innanför huvudentrén. Huvuddelen av dagen bestod av presentationer av projekt som fick medel i Medtech4Healths olika utlysningar förra året. Dagen inleddes med att Henrik Mindedal och Reidar Gårdebäck hälsade välkomna samt presenterade MedTech West respektive Medtech4Health. Jag satt med kamera och dator och försökte anteckna essensen av det som berättades och hoppas att jag kan förmedla det.

Behandling av fantomsmärtor, Max Jair Ortiz Catalan, Chalmers

Det är svårare för människor att stå ut med fantomsmärtor i förlorade lemmar än smärta som har en normal källa. Självmordsfrekvensen är hög bland de som är drabbade. Det finns ett 60-tal olika behandlingar varav ingen är helt perfekt. Två exempel är spegelterapi och operation. Forskarassistent Max Jair Ortiz Catalan från Chalmers berättade om en ny metod som de arbetat med sedan 2014. Den bygger på att fantomlemmen “används” virtuellt i en form av augmented reality. Muskler i “stumpen” kopplas upp och kan styra den saknade lemmen på en datorskräm. Denna lem kan sedan användas för att styra en bil eller liknande i en typ av videospel. Metoden har provats på ett par sjukhus. De initiala resultat är positiva: fantomsmärtorna minskar med regelbundna “behandlingar”. Planen är att ta fram en prototyp som är lättare att använda för att kunna göra en större klinisk studie. Marknaden för saknade ben är större än för andra lemmar.

Diagnos vid yrsel, Bo Håkansson, Chalmers

I år är det 40-års jubileum på Chalmers för forskningen runt benledning, det vill säga att höra genom skallbenet. Denna forskning har bland annat lett till två bolag. Det finns många fler tillämpningar att utforska. En av dem är diagnos vid yrsel. Yrsel är ett symptom som kan ha många orsaker. En anledning är att en kristall hamnat fel i balansorganet. Vestibular Evoked Myogenic Potential – VEMP går ut på att skicka ljud in i örat för att skaka balansorganet rätt. Fördel med denna metodik är att utrustningen finns, men nackdelen är att ljudet blir obehagligt högt. Om man istället använder en apparat som har samma princip, men använder benledningsstimulering istället, så blir det behagligare för patienten, enklare att använda och ger tydligare svar.

Mingellunch

En viktig del av våra träffar är att alla på plats ska få chansen att prata med varandra och det uppnådde vi genom en trevlig och god mingellunch precis utanför aulan. Jag hamnade i en intressant diskussion om entreprenörer, affärsutvecklare och forskare. Alla behövs i olika faser av kommersialiseringen av en innovation. Det väsentliga är att rätt person finns vid rätt tillfällei processen.

Grafen, Johan Ek Weiss, SIO Grafen

Medtech4Health är ett av 17 strategiska innovationsprogram. Ett annat är Grafen som fokuserar på materialet med samma namn. Grafen är ett material som erbjuder stora möjligheter. Det är också en av anledningarna till att upptäckten så snabbt belönades med Nobelpriset. Upptäckten publicerades 2004 och belönades 2010. Exempel på tillämpningar är sensorer (t ex blodsockersensorer i linser), bättre förpackningslösningar och många fler.  De produkter som finns på marknaden än så länge är mest kompositer inom sportmarknaden. SIO Grafen gör en lång rad med aktiviteter. Bland annat omvärldsbevakning, utlysningar och nyhetsbrev för de som vill veta mer. Johan Ek Weiss som till vardags finns på Chalmers berättade om detta.

Medicinteknisk användning av grafen, Martin Lovmar, Wellspect

Vi fortsatte på temat grafen och frågan om medicintekniska tillämpning. Martin Lovmar från Wellspect berättade om ett projekt som de fått finansiering för av SIO Grafen. Utgångspunkten var att det finns vissa studier som menar att grafen är antibakteriellt. Martin Lovmar berättade att deras studier gav vid handen att generellt är svaret nej. Men nu finns det många typer av grafen och vertikalt grafen, det vill säga grafen-flingor som står på högkant fungerar. Det verkar dessutom vara en mekanisk effekt vilket är klart enklare än om det hade varit en biologisk effekt när det kommer till eventuella godkännanden. Fortsättning följer.

(Bilden lånad av Helene Lindström).

Rätt dos vid rätt tidpunkt, Jesper Hassel, Mevia

Att folk inte tar sina mediciner är ett stort problem. Hälften av all långtidsmedicinering tas inte på rätt sätt: Vid rätt tid, i rätt dos och enligt andra föreskrifter som kan finnas. Det finns flera modeller för att hantera det. En är dospåsar, att alla tabletter som ska tas vid ett tillfälle läggs i en påse. 185 000 användare i Sverige är uppkopplade på detta system. Kännedomen om att dospåsar existerar är hög inom hemtjänsten men låg ute i övriga vården. Dospåsarna underlättar men de kan inte påminna om patienten glömmer att ta tabletterna. Det kan Mevias produkter hjälpa till med. Mevias produkt bygger på uppkopplade sekundärförpackningar. Information om medicindoser skickas upp i molnet och därefter får patienten, anhöriga och/eller hemtjänstpersonal sms med påminnelser. Mevias Jesper Hassel berättade att detta är en produkt som människor vill använda och nu är utmaningen att få ut den i vården där den kan göra nytta. Mevia har genomfört intervjuer med ett antal kommuner och landsting. Initiala slutsatser är att det är olika på olika ställen.

Helenes intervju med Mevia,

Bättre läkning av höftledsfakturer, Mattias Münnich, Promimic

Mattias Münnich från Promimic inledde med att berätta att han arbetat många år med affärsutveckling i läkemedelsindustrin innan han bytte till medicinteknik. Han har insett vilka stora skillnader det är mellan dessa två branscher. Promimics produkt består av ett extremt tunt lager av hydroxyapatit som kan läggas på implantat. Själva ämnet försvinner på tolv veckor men innan dess hjälper det titanimplantat att växa fast bättre och snabbare. Pengarna från Medtech4Health har använts för att titta på höftledsfrakturer. Det är något som drabbar särskilt äldre kvinnor med benskörhet. Problem kan särskilt uppstå när skruvarna lossnar eller går igenom höftkulan och patienten måste opereras igen. En enkel höftledsoperation kostar cirka 150 000 kronor på ett år, men en patient som måste opereras igen kan kosta 450 000 kr. Förutom den uppenbara vinsten för att patienten i att slippa ökat lidande, finns det också en potentiell besparing för vården på 300 000 kr per patient att göra här.

Helenes intervju med Promimic.

Smidigare strålskyddskläder, Fredrik Gellerstedt, Ten Medical Design

Dagens strålskyddskläder för sjukhuspersonal är blytunga. Det är något som företaget Ten Medical Design eller 10MD vill ändra på. Deras mål är att kirurger och operationssköterskor ska få tillgång till lätta, bekväma och ergonomiska kläder. 10MDs produkt är vävd i material som tas fram i nära samarbete med Textilhögskolan i Borås, vilket gör kläderna följsamma och att materialet andas. Den första produkten som Fredrik Gellerstedt presenterade är något som ser ut som en skyddsbindel för huvudet. Bakgrunden till den är att kirurger oftare får hjärntumörer på ena sidan av huvudet och därmed finns det ett skyddsbehov. Näst på tur är ett sköldkörtelskydd men på sikt planerar man att ta fram en kollektion av kompletta strålskyddskläder. 10MDs nästa steg är en klinisk studie. I publiken fanns också Maria Larsson som är sjukhusfysiker på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och som kunde svara på frågor ur ett kliniskt perspektiv.

Helenes intervju med Ten Medical Design.

Beslutsstöd i vården i appformat, Daniel Malm, Predicare

Beslutsstödsappen är ett redskap för att så snabbt som möjligt bedöma akutpatienter och utarbeta en handlingsplan. Predicares produkt, som Daniel Malm berättar testades i Nepal under jordbävningen, mäter en del vitala värden som exempelvis syresättning och blodtryck, vilket sedan kombineras med annan information och ger vårdgivaren ett underlag för beslut om hur man ska gå vidare. Det kan leda till minskad dödlighet och ge säkrare behandling på akuten. Det som började som tryckt media 2005 flyttade några år senare till nätet, vilket gjorde det enklare att anpassa produkten efter lokala förutsättningar. Nu har Predicare fått pengar från Medtech4Health för att skapa en interaktiv applikation med syfte att bland annat minska pappersmängderna i vården.

(Jag missade att ta bilder på föreläsaren eftersom jag dels antecknade och dels plåtade deras prototyp istället, den vill de dock inte sprida ännu). 

Smart textil för rätt bandage på bensår, Andreas Nilsson PressCise:

Bensår är vanligt och något som orsakar patienterna stort lidande. Det drabbar dock mest äldre kvinnor, en patientgrupp som inte hörs särskilt mycket i samhällsdebatten. Detta faktum, plus att bensår inte är särskilt high-tech, gör att utveckling av nya behandlingsmetoder inte varit högprioriterat. PressCises behandling är ett bandage med bättre kompression. Utmaningen är att lägga på bandaget med exakt rätt tryck, vid för högt tryck stoppas blodtillförseln och vid för lågt blir det ingen effekt. Det låter enkelt men är svårare än man kan tro. Andreas Nilsson berättar att i en studie med 500 sköterskor var det så lite som en av tio som fick till rätt tryck. Andreas Nilsson jämförde det med att behöva ge en spruta utan graderingar på. Med PressCises produkt så får personalen istället “en spruta med graderingar” vilket gör att alla kan lägga bandaget med rätt tryck. Liknelsen med graderingar på sprutor är passande för PressCise bandage har just färgmarkeringar. Förenklat handlar det för vårdpersonalen att dra åt det precis så hårt att det bildas ett rakt streck på bandaget.

Ett bandage med färgmarkeringar kanske inte låter så värst avancerat men faktum är att det är just vad deras produkt är. Det är inte en smärre förbättring av en existerande produkt utan produkten har skapats utifrån tanken “vad behöver produkten klara av?” och något som heter Laplace lag. Pengarna som PressCise fått från Medtech4Health har använts till en mindre klinisk studie för CE-märkning. Sedan de fick medlen har de presenterat sina resultat på en internationell konferens, fått en distributör i Australien och levererat sina första produkter ut på marknaden. De har också lärt sig att de behöver pengar till större studier för att förbättra produkten ytterligare och för att skapa fler produkter.

Helenes intervju med PressCise.

Diagnostik och smittspårning av bakterier, Wilhelm Paulander, 1928Diagnostics

Sist ut var Wilhelm Paulander som berättade om företaget 1928Diagnostics arbete med att ta fram en molnbaserad analystjänst för diagnostik av bakterieinfektioner som bygger på analys av bakteriens arvsmassa (DNA). Tjänsten som heter Alex testas just nu ute på några sjukhus. Resultatet ger information om vilken bakterie man har att göra med samt vilken antibiotikabehandling som kan användas för att effektivt behandla infektionen och vilka antibiotika som bakterien är resistent mot. Alex ger också viktig information för smittspårning, utbrottsanalys och en bedömning om hur farlig bakterieinfektionen är. Alex är enkel att använda och på bara fem minuter kan man se resultatet direkt på skärmen, men det kan också exporteras i filformat. Wilhelm Paulander berättar att 1928Diagnostics har börjat med MSRA, en bakterie av typen gula stafylokocker som är motståndskraftig mot många olika sorters antibiotika. Under kommande år ska man CE-märka tjänsten och fortsätta byggandet av nya databaser för att inkludera flera bakterier.

Helenes intervju med 1928 Diagnostics.

Diskussion om innovationshöjd

Dagen avrundades med en frågestund. Alla företag fick olika frågor, exempelvis hur långt deras produkt har till marknaden, varför de satsar på en viss produkt först och liknande. Sedan fick Medtech4Health en intressant fråga. I en av våra pågående utlysningar har vi specificerat att medicintekniken ska ha en viss komplexitet eller teknikhöjd. Det motiveras med att det krävs en viss höjd för att skapa bolag med en långsiktigt hållbar framtid i Sverige. Flera personer i publiken argumenterade emot. Exempelvis är Wellspect ett exempel på företag som haft stor framgång i många år med att tillverka katetrar.

Avrundar med en del mingelbilder från dagen.

Ett stort tack till alla föreläsare som berättade om sina spännande projekt. Tack också till MedTech West, särskilt Helene Lindström för ett intressant program och bra arrangemang samt sist men inte minst utmärkt hjälp med den här texten.