Vinterturné: Spännande projekt presenterades i Umeå

Just nu pågår bland annat utvärderingar av användargränssnitt. De samlar också in fler data till sin databas. Detta sker både på patienter och friska frivilliga för att skapa en normaldatabas. De har också gjort marknadsanalys och har en kontinuerlig dialog med en affärscoach. För kommersialisering förs diskussioner med AnyMo AB och etablerade Likvor AB som är partner i projektet.

Ultraljud i primärvården för snabbare behandling av hjärtsviktspatienter

Gunnar Nilsson berättade om hjärtsviktsundersökningar med fickultraljud, vilket helt enkelt är ett ultraljud stort som en större mobiltelefon. Tanken är att detta ska kunna avlasta fysiologlabben och ge snabbare diagnos för hjärtsviktspatienter. Idag används inte ultraljud inom primärvården för detta område utan misstänkta hjärtsviktspatienter remitteras vidare.

Läkaren Gunnar Nilsson efterlyser en bra svensk översättning för uttrycket clinical point of care – det vill säga att undersöka patienten på plats, att göra en kvalificerad bedömning direkt vid patientens första vårdkontakt. Detta är på flera sätt motsatsen till hur vården jobbar idag med remiss, tre månaders väntan och sedan en komplett undersökning på fysiologavdelning. Därefter skickas ett svar som remitterande läkare knappt kan förstå och till slut får patienten någon form av besked.

Orsaken till att detta är viktigt är att ultraljud är en flaskhals i diagnostiken av hjärtsvikt, vilket gör att behandlingen försenas eller sätts in på otillräckligt beslutsunderlag. Hjärtsvikt är vanligt (10% av befolkningen över 80 år) och prognosen för hjärtsviktspatienter är dålig, hälften avlider inom fem år. Förvisso på en tämligen åldrig patientgrupp men ändå är dödligheten i klass med flera vanliga cancertyper. Det är förhållandevis lätt att känna igen på ultraljud. I Norge finns det sjuksköterskor som specialiserat sig på att göra hålvensbedömning.

Gruppen har etiktillstånd för att prova sin metod på 250 patienter. Patienterna kommer från kön till ultraljud och genomgår ultraljud med standardteknik och med fickultraljud samma dag. Gruppens labb ligger på våningen ovanför fysiologlabb på Östersunds sjukhus så det är smidigt.

Minskning av luftbubblor vid dialys

På fredagskvällar är det trevligt med bubblor i glaset, men vid dialys vill man inte ha dem. Per Jonsson berättade att ursprunget till deras projekt är ett par incidenter när man observerade luftbubblor där slangarna ska tillbaka in i armen. Frågan är var luftbubblorna hamnar? Per refererade till en studie som visar att mikrobubblor passerar in i patienten utan att dialysapparaterna larmar. Luft i blodkärlen är en risk, det kan bildas trombocytplugg. Exakt vad luftbubblorna ställer till med vet man inte idag. Det är känt att dialyspatienter har en dålig prognos med hög dödlighet. Det är också känt att dialyspatienter har sårig beläggning i lungorna samt hjärnpåverkan – kan luftbubblorna bidra eller vara orsaken till detta? Det ligger utanför det här projektet att ta reda på det men det är inte naturligt med luftbubblor i blodkärlen i varje fall.

Källorna till bubblorna kan vara olika kopplingar eller dåligt primat dialysfilter. Det finns en luftvakt i det schema han visade men bevisligen smiter bubblor förbi med tanke på att de detekterar bubblor vid varje dialysbehandling. Antalet stiger ju högre flödeshastigheten är. Detta har lett till att i de råd man tagit fram till kliniken för att minska luftbubblorna bland annat rekommenderar att hålla blodflödet under 300 ml/min. Andra råd är att ej röra filtret under behandling samt att prima det ordentligt med mera. Trots dessa råd ser man ändå luftbubblor. Därför försöker gruppen att bygga en medicinteknisk produkt: Emboless. Den ska minska antalet luftbubblor. Vilket kanske i förlängningen innebär att man kan öka hastigheten och förkorta dialystiderna. Det skulle i så fall både spara pengar till sjukvården och förbättra för patienterna.

De första prototyperna till Emboless gjordes med 3D-skrivare. Nästa steg är formsprutade modeller för att få ner styckkostnaden. Ansökan till Läkemedelsverket för att få tillstånd att göra klinisk test är på gång. I dessa kliniska test ska de undersöka om Emboless har bättre prestanda än existerande system.

Frågor och förslag till Medtech4Health

Självklart hade vi mingel och frågestund också. Följande frågor och svar fångade jag upp.

• Vad kan fungera som motfinansiering? Svar: egen tid fungerar.
• Hur stor beviljandegrad har ni? Svar: varierar i olika utlysningar men ligger i linje med ”Sverigestandard”.
• Kan Medtech4Health i framtiden finansiera längre projekt än dagens ett eller två år? Svar: Orsaken till att vi hade enbart kortare projekt i början var att vi utvärderas efter tre år och då vill vi ha några projekt vi finansierat som avslutats och slutrapporterats eftersom det är något vi kommer att utvärderas på. Nu när vi är igång minskar det behovet så längre projekt kan kanske dyka upp framöver.

• Hur ser ni på eHälsa? Svar: vi får många ansökningar om eHälsa. De flesta är appar och innehåller många bra idéer men det är oklart vem som ska köpa dem.
• Kan ni driva opinion om eHälsa? Svar: vi har en del strategiska aktiviteter inom detta område, som påverkansplattform, runda-bordssamtal, deltagande i Almedalen och genom att lyfta fram goda exempel. Det är klart att det alltid går att göra mer inom området, men detta är vad vi gör med våra resurser.

Tack Umeå för en trevlig dag! Som vanligt lägger jag in brasklappen att jag kan ha missuppfattat någon detalj. Om du upptäcker någon konstighet får du gärna höra av dig så ändrar jag. /Kristina