NUS: Nytt kliniskt verktyg ska ge effektivare rehab för patienter med gång- och rörelseproblem

Ett nytt kliniskt verktyg för att mäta rörelsefunktion hos olika patientgrupper utvecklas vid Norrlands universitetssjukhus. Tekniken kan ersätta dagens mer subjektiva bedömningar och leda till en effektivare rehabilitering av patienterna. Projektmedel från Medtech4Health har hjälpt prototypen närmare klinik.

Målet är ett robust trådlöst system som kan användas dagligen i klinik. Fördelarna med tekniken är flera, inte minst en mer objektiv bedömning av patienterna. I dag bedöms patienter som drabbats av ortopediska eller neurologiska gångproblem av en fysioterapeut med hjälp av olika skattningsskalor. Skalorna baseras på hur väl patienten kan utföra vissa rörelser, som att dricka ur ett glas eller stå utan att ramla.

– Fysioterapeutens bedömning baseras inte så mycket på rörelsen i sig utan hur väl en patient kan utföra vissa uppgifter. Vi mäter istället den faktiska rörelsen hos patienterna, med hjälp av ett flertal sensorer på kroppen, säger Nina Sundström, docent i medicinteknik vid Norrlands universitetssjukhus.

Mätningarna jämförs sedan med rörelsemönstret hos friska personer i samma ålder. Resultatet ska hjälpa fysioteraputerna att ge varje patient en individuell bedömning och rehabilitering. Dessutom kan systemet underlätta uppföljning av varje patient.
– Det kan vara svårt att med ögat avgöra vad som har förändrats i en patients rörelsemönster. Vårt verktyg ska ge en stöttning i det avgörandet, säger Nina Sundström.

Effektivare rehabilitering
Idén kommer från mångårig forskning vid Medicinsk teknik – Forskning och utveckling vid Norrlands universitetssjukhus. Behovet är tydligt, inte minst genom nya riktlinjer från Socialstyrelsen som kräver bättre uppföljning av patienter som genomgått behandling.

– Här kan sjukvårdspersonalen få ett verktyg som gör det lättare att diagnostisera patienterna, och de kan lämna de mer subjektiva bedömningarna som ofta innehåller en osäkerhetsfaktor, säger Fredrik Öhberg, docent i medicinteknik vid Norrlands universitetssjukhus.
– Nyttan för patienten finns i en effektivare rehabilitering tack vare att den kan optimeras med hjälp av verktyget.

Att visuellt kunna visa varje patient vilka framsteg som görs genom rehabiliteringen kan också ge en motiverande effekt, menar Nina Sundström.
– Här kan du visa patienten hur stor avvikelsen är, både före och efter en behandling. Det är ett led i den individanpassade vården och ett stöd i rehabiliteringen.

Målet är att utveckla ett generellt system med olika funktioner för skilda patientgrupper. Olika former av ortopediska och neurologiska rörelsesvårigheter visar sig på skilda sätt, till exempel i förändrad steghöjd och stegbredd.

Användarstudier förenklar
En viktig komponent är att tekniken är enkel att använda för fysioterapeuterna och därför har användarstudier gjorts i samverkan med kliniker på Norrlands universitetssjukhus.
– Användarstudierna visade vilka anpassningar vi behövde göra av tekniken. Och nu gör vi ytterligare studier för att se vilka rörelsemönster som är mest utmärkande och viktiga för diagnos och rehabilitering av olika patientgrupper, säger Nina Sundström.

Under projektperioden gjordes dessutom en rad mätningar på friska personer, från 40-80 årsåldern, för att bygga upp en referensdatabas för mätningarna.

Det finns idag mer avancerade system för mätning av rörelse, men bara för forskningsändamål. De systemen är inte anpassade för en daglig användning på klinik.

– Det är endast ett fåtal patienter som får del av avancerad rörelseanalys idag. Vårt mål är att ge många fler tillgång till detta stöd. Och det innefattar alla former av patienter, allt från barn med cerebral pares, personer som haft en stroke, eller personer som brutit lårbenshalsen och fått en protes, säger Fredrik Öhberg.

Med en bredare användning skapas också ett större underlag för framtida forskning inom området.

Nu pågår en CE-märkning av tekniken och en uppdatering och översyn av hårdvarudelarna av systemet. Organisationen Connect Sverige har under våren stöttat företagsutvecklingen kring idén.

– Det är ett spännande arbete att som forskare närma sig den kommersiella världen och det affärsmässiga för att sprida en produkt, säger Fredrik Öhberg.