Medtech4Healths strategiska projekt om datadriven vård väcker riksdagens intresse

I april presenterades Medtech4Healths strategiska projekt Datadriven Hälsa, Vård och Omsorg för riksdagens socialutskott. Där lyfte projektledaren Bertil Guve bland annat behovet av samarbete över kompetensgränserna.

Potentialen är stor för att en bättre användning av data i vården både kan spara tid för personalen och öka patientsäkerheten. Bland tillämpningarna finns allt från AI-baserade bildanalyser till automatiska journalanteckningar, digitala hjälpredor och olika former av digitala diagnosstöd.

I anslutning till riksdagens forskningsdag bjöd Socialutskottet in Medtech4Healths projektledare Bertil Guve för att fördjupa insikterna från projektet Datadriven Hälsa, Vård och Omsorg.

– Det finns många nationella och regionala utredningar som pågår parallellt kring utvecklingen av datadriven vård och omsorg. Vårt perspektiv är att se till vilken data som finns tillgänglig i dag och hitta vägar att använda den bättre för att förbättra vården, säger Bertil Guve.

Goda förutsättningar

Under presentationen lyfte han det faktum att Sverige visserligen har bra förutsättningar för datadriven sjukvård men att data inte automatiskt blir till en resurs. Ytterligare satsningar krävs för att skapa rätt förutsättningar för att lyckas med analys och förbättringar.

– Vi behöver fler samarbeten över kompetensgränserna där vi släpper in system- och dataingenjörer i vården för förstå möjligheterna. Samtidigt som vi behöver mer av klinisk expertis i utvecklingen av nya tekniska lösningar.

Även om mycket data produceras i vården i dag gör fragmenterade IT-system att informationen är svårtillgänglig. Mycket data produceras även utan något egentligt mål.

– Vårdpersonal lägger mycket tid på olika former av dataregistreringar men ofta utan tydlig nytta. Även om vi automatiserar registreringen saknas det i många fall eftertanke om vilken sorts data som vi kan få nytta av.

Guve efterlyser ett nytt sätt att genomföra innovationsprojekt i vården, där inte varje projekt måste räknas hem i form av minskade kostnader eller intjänad tid.

– Vi behöver se ett utrymme för innovations- och utvecklingsprojekt i vården där det är okej att misslyckas. Ur ett ingenjörsperspektiv så vet man att all utveckling handlar om ovisshet.

Stort intresse

Intresset från Socialutskottets ledamöter beskriver han som mycket högt.

– Många tog chansen att ställa fördjupande frågor bland annat om vilka konkreta insatser som behövs. Mitt svar var att det som kan göra skillnad är en satsning på mer patientnära, vårdnära forskning som leder till implementeringen av medicintekniska tillämpningar.

Under presentationen lyfte han även svårigheten för såväl forskare som företag att få tillgång till vårddata.

– För företag är det nästan omöjligt. Men förhoppningsvis kan den nya EHDS-förordningen öppna nya vägar.

EHDS-förordningen ska göra det enklare att dela invånares hälsodata inom EU med målet att öka gränsöverskridande vård och forskning. Förordningen trädde i kraft i mars 2025.