Halmstads satsning på medicinteknik imponerar på oss

Tvärvetenskaplig utbildning, närhet mellan vård och högskola och en del annorlunda samarbetsprojekt. Det är något av det jag tar med mig från gårdagens heldag på Halmstad högskola. Det var verkligen ett imponerande program som Elena Zukauskaite satt ihop. Det hade dessutom lockat många trevliga deltagare från Lund, Varberg, Halmstad och Göteborg. Halmstad ligger nämligen väldigt bra till, på enkelt pendlingsavstånd från två stora metropoler. Jag ska, under en tågresa, göra mitt bästa för att dela med mig av en del av det jag och min kollega Lena Strömberg fick med oss från besöket. Med tanke på tidspressen kan det slinka med felaktigheter som ni gärna får rätta. För den som blir nyfiken på att veta mer kan jag rekommendera Tema Hälsoinnovations fylliga årsberättelser som publiceras i magasinform.

Utsikten från våning 22 på Halmstad högskola.

Halland är lagom

Ett övergripande tema som återkom om och om igen är hur lagom Halmstad är. Det är tillräckligt stort för att det ska finnas ett befolkningsunderlag, särskilt om man tar med resten av Halland. Men det är tillräckligt litet för att det ska vara lätt att samarbeta. Det gör det perfekt för förändringsarbete. För varje gång man ändrar någonstans så leder det till nya krav. I och med att vården flyttas närmare patienterna behöver vi organisera om oss sa talaren från Region Halland. Och då kommer digitaliseringskrav som ett brev på posten.

Jag börjar mitt på dagen med Stefan Lönn från Region Halland. Han berättade bland annat om en satsning på kliniska studier. De är på gång att utöka från 1,5 forskningssköterska till åtta. Dessa ska vara en resurs för hela Halland.

Om jag sedan fortsätter på temat digitaliseringen av vården så fick jag känslan att här är man mentalt ett par steg längre fram, än andra talare jag lyssnat på (med reservation för att jag inte hängt på de senaste e-hälsodagarna). Jens Nygren sa bland annat att snart kommer patientens första kontakt med vården att vara digital och framtidens vård är en samproducerad tjänst. I många fall kommer digitala beslutsstöd att vara tillräckliga för patientens hela vårdkontakt. Han berättade också om deras arbete med Sisom, ett kommunikationsverktyg för barn i åldern 6-12 år. Med detta rapporterar barnen själva sina symptom, vilket ger fler, och fler följdfrågor från vården, än om symptomen ska filtreras genom föräldrarna. Dessutom ger det ökad integritet för barnen – enligt föräldrarna.

En av lägenheterna där teknik för vård i hemmet utvecklas.

Stridshandske och etik

• Medicinteknik – stimulans och tänkbarhet
• Medicinteknik- eggelse och görbarhet
• Medicinteknik- uppfodran till kamp och möjliga åtgärder

Gästprofessorn Hans Peter de Ruite pratade om etik och hur teknik ibland får oanade konsekvenser. Detta innebär att vi människor behöver förändras för att det hela tiden blir nya etiska överväganden som är relevanta.

Flera av hans exempel handlade om mobiler. Han tog platstjänser som ett utmärkt exempel på när branschen gjort rätt. Där överlåter de åt användaren att väga för- och nackdelar. Först kanske man känner att nej, ingen ska få samla data om var jag är någonstans. Men sedan kanske man upptäcker finessen med att appen som ska leta upp bästa bussförbindelse vet var du står när du ställer frågan.

Moderna lokaler för utbildning

Lokalerna för sjuksköterskeutbildningen var verkligen ändamålsenliga och moderna. Jag kände mig som en dinosaurie när jag jämförde dem med de organkemilabb på gamla Kemikum i Uppsala där jag en gång startade min utbildning. Något annat som var intressant med utbildningen är att de utökar tiden som eleverna tillbringar med interaktioner med dockan på bilden. De tar även in aspekter från idrottspsykologi och kommunikation – två av de andra utbildningarna.

Fab Lab. Med inspiration från MIT har de en hel verkstad där studenter, anställda och allmänhet kan göra allt i konstruktionsväg. Jag får erkänna att det inte i första hand var möjligheterna att 3D-printa digitalimplantat som fastnade. Snarare började jag fundera över var jag behöver brodera in en logga någonstans.

Punkter vi tar med oss hem

Vi har från detta besök med oss två diskussionsfrågor hem. Det ena handlar om att behålla Halmstad på kartan. Det andra handlar om våra utlysningar där det krävs samverkan mellan vård, akademi och näringsliv. För i den typ av samverkansprojekt som de jobbar med i Halmstad finns sällan klassikern att en forskargrupp tar fram en prototyp som sedan ett företag övertar för att förädla och distribuera. Istället kan det vara helt andra värden som får företag att samarbeta med högskolan. Exempelvis kompetenshöjning och kompetensförstärkning.

Sedan lämnar vi en fråga vidare, och det är vikten av att alla regionala noder är tydliga med sin specialitet.

Stort tack till Halmstad högskola och alla deltagare för en inspirerande dag!