Intressanta nedslag under Henriks tisdag

Under tisdagen var det fullt ös och fullsatt på de seminarier vi besökte. På huvudstråken och uterestaurangerna var det packat. Ett centralt tema för många av dagens vårdrelaterade seminarier var vårdens digitalisering.

Henriks morgon startade med Dagens Medicins Frukost-TV med temat “Vem betalar utvecklingen av digital hälsa – vården eller allmänheten?”. Först ut var intervju med Darja Isaksson, tillträdande Generaldirektör för Vinnova. Hennes bakgrund inom IT, som innovatör och entreprenör passar väl med tanke på vårdens kommande digitalisering. Hur hon kommer att prägla Vinnova blir spännande att se framöver. Darja tryckte på teknikens möjligheter, att se kliniska data som en råvara av stort värde och betydelsen av att bygga starka team. Hennes svar på seminariets fråga var att det bör ske via skattsedeln, därför att det måste göras.

Ett annat intressant seminarium var “Digitala lösningar för jämlik vård och frigjorda resurser” som arrangerades av Sirona Health Solutions. Paneldiskussionen konstaterade att patientresan är krånglig och att digitalisering kan effektivisera triagering så att patienten skickas till rätt vårdnivå och rätt ställe. Ett nationellt 1177 är en värdefull bas att bygga vidare på men en stor utmaning är att patientdata är väldigt ostrukturerad.

En lång dag avslutades med fotbollsseger, ett väldigt trevligt och givande medtechmingel i Hälsodalen med många prominenta gäster. Minglet ordnade vi  tillsammans med Swedish Medtech och MTF.

Kvällen rundades av på Uppsala universitets storslagna fest, där vi firade att sammanslagningen av Gotlands högskola och Uppsala universitet fyllde 5 år.

Kristinas höjdpunkter under tisdagen

Almedalstisdagen har jag sett fram emot länge genom att jag varit projektledare för minglet vi arrangerade tillsammans med Swedish Medtech och MTF. Förra året var en succé och vi var övertygade om att vi även i år skulle ha en kö innan minglet började. Sedan dök det upp en fotbollsmatch… Till slut löste det sig. Sverige vann och gick vidare till kvartsfinal. Detta innebär att alla var på gott humör.

Vi var på bra humör redan från början. Tisdagen startade fint med att Mona levererade nybakat bröd kl 07. Bra start på dagen med trevlig frukost med hela gänget. Vid åtta strömmade vi ut och gick åt olika håll.

Rappt om vårdens digitalisering hos Inera

Till morgonkaffet (kopp tre eller så) lyssnade jag på Ineras seminarium om hur digitalisering kan driva förändringen av vården. Göran Hägglund jämförde med bankbranschens resa. Bankerna har helt enkelt erbjudit utbildningar för de kunder som varit osäkra i hur internetbanken fungerar. Det fungerar.  Martin Andreassen pratade om att digitaliseringen är en disruptiv kraft. Han tyckte också att vi

förminskar oss själva som ledare om vi skriker på en digitaliseringsmiljard. Utspritt över landet blir det småsummor i förhållande till regionernas och kommunernas budgetar. Det finns såpass mycket potentiella besparingar att det inte behövs. Margareta Danelius sa att de märkt att nätläkare är populärt hos äldre. Nätet är också enda chansen för de som bor i skyddat boende att ha läkarkontakt.

Inom universitetsvärlden är alla överens

Nästa anhalt var ett seminarium i Uppsala universitets regi. Temat var att få närmare samarbete mellan akademi och näringsliv. Utmaningen för seminarieledarna är att alla egentligen var överens. Dessutom var panelen ganska stor så det blev mer redovisning av vad olika organisationer gjort i frågan om långsiktig kompetensförsörjning. Syftet med seminariet var att skapa en debattartikel. Det ska bli intressant att läsa den.

Anna-Karin Hatt sammanfattade utmaningarna med upphandling

Anna-Karin Hatt från Almega är en rutinerad talare som på 20 minuter lyckades sammanfatta utmaningarna med upphandling och intervjua en gäst. Mona var på samma seminarium och har också skrivit om det, se hennes text.

När det gäller minglet så är jag jättenöjd. Se separat bildsinlägg.

 

Intryck från Reidars tisdag

Först ut på dagen var ett seminarium anordnat av det Strategiska Innovations Programmet Internet of Things med titeln Upplevd trygghet eller faktisk säkerhet? Kan vi uppnå både och med hjälp av IoT?

När sakernas internet (Internet of Things, IoT) i allt högre grad kommer till användning i samhället väcks ofta frågor kring hantering av personlig integritet. Men IoT kan också bidra till upplevd trygghet och faktisk säkerhet. Panelen som modererades av Loth Hammar bestod av följande personer:

  • Jin Moen, Programchef, IoT Sverige
  • Petra Liuski, Projektledare IoT i vård och omsorg, Skellefteå kommun
  • Markus Bylund, Strategichef it och digitalisering, Uppsala kommun
  • Mats Björk, Digital Strateg, Esatto
  • Bengt Simonsson, Användarföreningen för välfärdsteknologi

Jin som är programchef för IoT beskrev tekniken även kallat Sakernas Internet är och hur detta kan skapa nytta i offentliga strukturer. Sverige har som mål att bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Då behöver vi även bli världsledande på att dra nytta av möjligheterna med IoT. Redan i dag lever vi i ett samhälle där fler och fler saker, såväl som människor och tjänster, är utrustade med sensorer, är uppkopplade och lämnar ifrån sig information som kan samlas in, bearbetas och presenteras. IoT kan vara sensorer som mäter temp, tryck, rörelser med mera och som kan skicka data löpande.

Petra från Skellefteå kommun beskrev de IoT projekt man har i kommunen. Det är ett projekt där man med hjälp av sensorer installerade hos äldre och äldreboenden kan mäta upp ett normalmönster. Systemet kan sedan skicka ett meddelande om det är avvikelser från det uppsatta normalmönstret. Det kan till exempel innebära att om kaffebryggaren inte har slagits på under förmiddagen så skickas ett sms till de personer man satt upp beroende på typ av avvikelse.

Responsen har varit mkt positiv från användare och anhöriga och idag finns IoT lösningar i 20 kommuner. Tekniken kan spara onödiga hemtjänstresor för endast kontroll och ger mer tid för empati då personliga besök blir just för att prata med den äldre och inte endast för att tex göra ett nattbesök till en sovande för att se att allting är OK. Panelen diskuterade mycket kring etik då det ofta väcks frågor kring hur det kan påverka den personliga integriteten. Dessa frågor kommer i större utsträckning ifrån anhöriga än brukarna själva, Kontentan var dock att denna oro oftast kan rätas ut när man förklarar systemet och att alternativen också ofta är integritetskränkande som när personal tittar in i sovrummet nattetid.

2024 räknar man med att de flesta apparater som köps kan kommunicera via IoT.

Reflektionen efter att ha lyssnat på detta seminarium är att potentialen är mycket stor för denna teknik och vad en kan innebära för framtiden men också att introduktionen troligen kommer att ta mycket längre tid är 2024 då det är annat än teknik som hindrar att implementering av denna typ av lösningar sker.

Efter denna session blev det ett annat teknik spår nämligen behovet av IT standarder.
Varför saknas det gemensam standard för vårdinformation i Sverige?
Detta seminarium med den provocerande titeln anordnades av Tieto. Panelen modererades av Åsa Lindell som bestod av

  • Mikael Wintell, CTO/CMIO VGR, ordförande, HL7 Sverige
  • Niklas Eklöf, Chef strategi och samordning, E-hälsomyndigheten
  • EvaMaria Nerell, Utredare, Socialstyrelsen
  • Inge Andersson, Produktchef Sjukvård och omsorg, Tieto
  • Johan Assarsson, CEO, Inera AB

Diskussionen började för en gångs skull med att man i panelen hade olika åsikter till skillnad mot mång andra debatter där alla tycker likadant. I denna session började det nämligen med frågan om Sverige behöver en kommunikationsstandard för vårdsystem. När alla män svarat Ja klev EvaMaria in och sa att det behövs inte alls eftersom det finns standarder och frågan snarare är att vi dessa ska användas och att problemet är inte nya eller fler utan att problemet är att befintliga inte används. Det finns väldigt många men vilka att använda är fråga. Det svåra är att göra verksamhetsbehoven samt vilken organisation ska förvalta detta.  Man behöver definiera inte bara hur man utbyter information men också hur denna lagras.  Detta gav en bra energisk start men diskussionen därefter landade mer i att man menade samma sak.

Standarder är inte endast tekniska utan också den semantiska och juridiska. Ofta fastnar diskussionen i nån av dessa och man ser inte helheten.

Mikael Wintell beskrev svårigheterna även när man bestämt att man ska hålla sig till en standard som till exempel den gällande kliniska undersökningar. Han menade att de möten man har i VGR där man ska införa ett nytt journalsystem var långa och svåra då man inte är överens om hur man ska definiera olika ingrepp.

Efter denna session blev fokus på jämställdhet på en session med titeln Stöder dagens innovationssystem unga affärskvinnor – och är det viktigt?

Denna session modererades av en man till skillnad mot samtliga alla som jag deltagit på och panelen bestod av Thomas Frostberg, Moderator, ekonomijournalist och egenföretagare

  • Per Bengtsson, VD, Uppsala Innovation Centre
  • Ebba Fåhraeus, VD, SmiLe Incubator
  • Marie Wall, Startupansvarig, Näringsdepartementet
  • Berit Behring, VD, Danske Bank Sverige
  • Anna Lundmark Lundbergh, VD, Almi Företagspartner Värmland

Innovationsstödjande systemet

På detta seminarium som var stimulerande och åhörarna bland annat höra att  jämställda företag går bättre och har mindre konkurser än icke jämställda.

Almi har varje år gjort en undersökning varje år och tittat på de ekonomiska förutsättningarna och där ser man att  tjänar mer i jämställda företag. Där sas också att man historiskt inte varit bra på jämställdhet men jobbar aktivt med detta idag via utbildningar och goda förebilder.

Berit från Danske Bank beskrev att banken idag är en av de fem storbankerna i Sverige och där har man gjort en utbildning för alla anställda kring jämställdhet. Idag ser man inte på kön i kreditbedömningar. I Sverige har kvinnor bättre betyg och är välutbildade men startar förre företag än män. Här menade Berit att det finns en outnyttjad potential. I sökprocesser för chefspositioner kräver man både manliga och kvinnliga kandidater. Man måste också pusha kvinnor att våga mer.

Marie Wall- startupansvarig på Näringsdepartementet beskrev hur man driver jämställdhet genom myndigheterna och inkubatorer. Man arbetar även med att redan på gymnasiet och högskolor med att  utbilda unga till företagsamhet. Detta för att skapa en trygghet i att starta bolag. Marie beskrev också att kvinnor generellt bedöms på vad dom har gjort medans män i större utsträckning bedöms på sin potential.

Talare och presentatörer visade på detta seminarium genom exempel hur viktig jämställdhet är för goda resultat vilket vi också tar till oss inom Medtech4Health som har ett nytt kommande initiativ just inom området. Mer om detta kommer man kunna läsa om efter sommaren.

 

Monas höjdpunkter under tisdagen

Digidalen, Tema: Den stora revolutionen inom vård, omsorg och hälsa

Mona startade dagen med ett besök i Digidalen där Warp institute – världens största community för optimister – berättade om en rapport som de har släppt: Sjukvård från brist till överflöd www.warpvoyager.se. Anne Kihlgren, Dynamic Code, arbetar med hälsotester att använda hemma och de förespråkar att man ska bli hjälpt snabbt. Men den ska också vara meningsfull hjälp. Man kan i framtiden kombinera olika självtester undersöka fler saker samtidigt. Dessutom bakas specialistens diagnos in i testsvaren. Livia Holm, KRY tror att man om tio år ser leverans av vård på andra ställen än på sjukvården. Vi kommer arbeta kontinuerligt med monitorering, prevention och den kommer vara personaliserad. Kvaliten på vården kommer öka drastiskt med hjälp av AI som beslutsstöd.

Hur kan digitalisering skapa nära vård, Telias trädgård
Följande personer medverkade:

  • Emma Spak, moderator – samordnare Nära Vård, SKL
  • Tobias Nilsson – chefsstrateg, Västra Götalandsregionen
  • Fredrik Lennartsson – hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Skåne
  • Annika Wallenskog – chefsekonom, SKL
  • Nina Bake – Head of Telia Healthcare, Telia
  • Linn Mandahl Skepp – vd, AbbVie AB
  • Pär Astner – affärsutvecklingschef, Digital Health, Telia
  • Åsa Himmelsköld – Hälso – Sjukvårdsdirektör, Region Uppsala

Emma som också är läkare menar att det är vården som är gäst i patientens verklighet och inte tvärtom då man träffar en läkare så sällan när man har kroniska sjukdomar.

Linn Mandahl Skepp från AbbVie berättar om en lösning de har för inflammatoriska tarmsjukdomar- IBD Home (test hemma som visar i vilken fas sjukdomen är, genomförs 4 ggr per år). De har också läkemedel för den typen av tillstånd men har valt att även satsa på digitala lösningar som kompletterar medicinen. Fyra landsting använder lösningen idag och ett par vårdgivare. Om man visar höga värden på testerna så har man direktkontakt med sin vårdgivare och kan förbereda kommande skov.

Åsa Himmelssköld, Uppsala menar att de nu ha politiskt stöd att arbeta mer preventivt och satsa mer på egenvård med stöd för digital infrastruktur, vilket inte var självklart tidigare. Det måste dock vara enkelt att använda digital teknik både för medarbetare och patienter. I Uppsala har de bestämt att strunta i att diskutera ersättningsmodeller utan fokusera på att göra bäst för de enskilda. Blanda inte ihop ekonomi med vad som händer i mötet med patienten så löser de det efteråt.

Annika Wallenskog, chefsekonom SKL menar att man måste tänka om helt och hållet – vad skapar egentligen nytta. Sedan premiera de som vill testa nya lösningar och våga lämna över ansvaret till patienten.

Telias Pär Astner menar att man måste som region/landsting våga testa och parallellt och därefter komma fram till en fungerande ersättningsmodell.

En representant för Unga reumatiker berättade att man lätt kommer in i ett projekt för nya lösningar väldigt sent och snarare är en check-i-boxen. De arbetar med en Drömskala och arbetar med hur man når dit.

Anna-Karin Hatt, VD Almega: Medlemsföretagen deltar inte i offentliga upphandlingar

Andelen anbudsgivare har gått ner med tiden. Man kan då fundera på om denna modell funkar längre. Det leder till att investeringar och innovationer inom området går ner då företag väljer bort detta område. Den offentliga marknaden växer men ändå deltar färre företag i upphandlingarna. Det finns 6 skäl till detta enligt Almega:

Funktionsupphandlingar blir allt mindre förekommande

Det är fortsatt krångligt, omfattande förfrågningsunderlag. Sällan det finns möjligheter att skriva alternativa tillvägagångssätt

Principen om lägsta pris

Risken för överprövning. Om företaget vinner anbudet och risken är att det blir överprövat. Man vet inte heller NÄR det blir överprövat. Det kan ta flera år!

Det blir mer politiskt färgade upphandlingar – hållbarhetskrav, sociala villkor i tredje land, långtgående miljökrav. När man lägger alla dessa krav på varandra så är det svårt att leva upp till detta.

Om det visar sig att man inte har upphandlat på rätt sätt så finns det små möjligheter att korrigera i efterhand. Det är sällan man kan göra ändringar för att förbättra situationen.

Markus Kristiansson, ordförande Almega, verksam inom ISS håller med om att dessa skäl stämmer. ISS är mycket mer selektiva när det gäller att delta i offentliga upphandlingar. Huvudskälen är Lägsta pris – det är fokus på pris och inte värde vilket är en oerhörd skillnad för ett företag. När ISS säljer till det privata idag så tittar man mycket på värde och sedan försöker man speca ner det och letar efter någon som har en bra lösning att leverera det värdet.

Vad kan det offentliga lära från det privata? Lär av andra länder, t ex Danmark, där man mer har förhandling och dialog och tar höjd för att man tillsammans hittar en lösning menar Markus Kristiansson. För att ISS framöver skulle delta i offentliga upphandlingar i Sverige så vill de se en möjlighet att göra en förnuftig affär, leverera ett bra värde och vara en bra arbetsgivare. Sätt värdet av leveransen i centrum och hitta bäst lösning för det! Om utvecklingen går framåt så kommer den offentliga verksamheten gå miste om viktig utveckling av verksamheten.

Anna-Karin Hatt avslutar med att lyfta fram de goda exempel där det offenliga genomfört innovativa upphandlingar.

Dagens Medicin: Den delaktiga patienten – var står vi, vart går vi?

Projekt – While you are waiting – presenterades där du som cancerpatient kan få support i väntan på vård. Emma Skoglund, cancerpatient, berättar om behovet av stöd när man vet att man är sjuk med inte hur en kommande behandling ska se ut. Senare konstaterades också att man behöver stöd även under och efter. Karolina Wretbring, projektledare, Akademiska sjukhuset, använde tjänstedesign som ett viktigt verktyg. Sjukhuset tänkte sig först en linjär process men så visade sig inte patientens egen upplevelse vara varför processen omprövades gång på gång.

Jan Gulliksen, statens digitaliseringsråd: Läkaren ska gå från Gud till Guide.

Digitaliseringen, vården och medborgaren – är de på väg åt samma håll?

PWC har under våren tagit fram rapporten: Den digitala medborgaren – hinner vården med? https://www.pwc.se/sv/branscher/halso-sjukvard/digitala-medborgaren.html

Fabian Bolin, grundare och VD, WarOnCancer menar att förtroendet för vård och omsorg kommer dala om man inte bemöter medborgarnas digitala behov. Kanske skulle man reglera innovation så alla anställda inom vården MÅSTE jobba med innovation. Han ställer sig frågande till varför inte vården själv hör av sig till innovatörer när det dyker upp många bra lösningar på marknaden.

Emma Spak, samordnare för nära vård, SKL och läkare menar att logistiksystemen inom vården har så låg funktionalitet vilket gör att det är svårt att börja diskutera appar. Det finns nivåproblem i vad vi har tillgång till och vad vi kan göra. De vårdorganisationer som gör bra saker idag gör det inte tack vare ersättningssystemen utan trots dem varför dessa system måste ses över.

Nicole Silverstolpe, programdirektör för framtidens hälso- och sjukvård på Södersjukhuset tycker att vården är väldigt självgod och vill inte ändra sitt arbetssätt utan vi vill göra som vi gjort tidigare. Problemet är också att när en innovatör kommer med en ny lösning och kontaktar en klinik så har man ofta inte mandat att ta beslut att prova/köpa lösningen. Det är osäkert inom organisationen var mandatet finns för att beslutet att satsa på nya lösningar och arbetssätt. De organisationer som lyckas har ett tydligt och modigt ledarskap och kan även ta misslyckanden.

Johan Assarsson, VD, Inera, tror att det går så trögt med införandet för att vi är så rädda att göra fel.

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara