Medicinteknik är en av vårdens och industrins mest samhällsviktiga innovationssektorer

Medicinteknik finns i nästan varje del av vården, från diagnostik och operation till digitala vårdlösningar, hjälpmedel och avancerad behandling. Det är samtidigt en industriell styrkesektor där teknik, vårdens behov, patientnytta, kompetens och internationell konkurrenskraft möts. Svensk medicinteknik omfattar både avancerad högteknologi och lösningar som varje dag får vård och omsorg att fungera.

Medicinteknik, eller medtech, är produkter, teknologier, programvara och lösningar som förebygger, diagnostiserar, övervakar, behandlar eller kompenserar för sjukdom, skada eller funktionsnedsättning.

Åtta kategorier av medicintekniska-lösningar

Framgång avgörs sällan av tekniken ensam. En medicinteknisk lösning måste svara mot ett verkligt vårdbehov, fungera i kliniska flöden, kunna testas och valideras, uppfylla regulatoriska krav och därefter upphandlas, implementeras och skalas. Det kräver ett fungerande samspel mellan vård, akademi, företag, innovationsmiljöer, myndigheter och finansiärer på regional, nationell och internationell nivå.

Sverige har både industriell tyngd, teknisk spets och en ovanligt bred innovationsbas

Sverige har ett starkt och mångfacetterat medicintekniskt näringsliv. Här finns stora globala industribolag sida vid sida med många små, specialiserade och forskningsnära företag. Tillsammans skapar de både ekonomisk tyngd och stor innovationsbredd, med tydliga svenska styrkor inom bland annat diagnostik och bildgivning, kirurgi, implantat, sårvård, dialys och avancerad patienthantering. Alla förutsättningar finns för att Sverige ska vara en internationellt stark medicinteknisk nation. En offentlig marknad där medicinteknik är avgörande för vårdens funktion, välutvecklade forsknings- och vårdmiljöer, stora globala industribolag och många små och specialiserade innovationsföretag. Nästan 90 procent av den svenska patentaktiviteten inom medicinteknik finns i sex teknikområden. Störst är diagnostik och kirurgi, implantat/proteser/sårvård samt dialys, infusion och respiratorisk teknik.

Bilden visar svensk medicinteknik i tre dimensioner: ekonomisk tyngd, sysselsättning och innovationsbredd. Enligt UC:s branschdata omsätter sektorn cirka 315 miljarder kronor och sysselsätter mer än 38 700 personer direkt i branschen och 2 100 bolag.

Sektorns styrka ligger i kombinationen. Ett fåtal stora internationella bolag står för betydande industriell volym, samtidigt som en bred bas av små och specialiserade företag bidrar med innovationskraft och nya lösningar. Den svenska medicintekniksektorn rymmer dessutom både avancerad, forskningsintensiv teknologi och en omfattande tillverkning av produkter för den dagliga vården, mobilitet och patienthantering. Innovation sker också över traditionella branschgränser. Kompetens från exempelvis telekom, AI, data och avancerad industri bidrar allt tydligare till utvecklingen av digital hälsa och hälsoinformatik. Den offentliga marknaden är central. Offentlig sektor köper medicinteknik för betydande belopp varje år (26 miljarder kronor 2023) och regionerna står för den största delen. Vårdens behov, klinisk validering, upphandling och implementering är därför inte sidofrågor, utan avgör om svensk medicinteknik skapar patientnytta, effektivare vård och internationell tillväxt.

Ett imponerande system men värdet skapas först när aktörerna kopplas samman

Svensk medicinteknik vilar på ett omfattande ekosystem av vårdaktörer, forskningsmiljöer, företag, testbäddar, innovationsmiljöer, myndigheter och finansiärer. En styrka är de regionala ekosystemens kompletterande specialiseringar inom exempelvis bildgivning, strålterapi, digital hälsa, dialys, sårvård, biomaterial och implantat. När de regionala styrkorna kopplas till nationella funktioner och internationella nätverk kan lokal spetskompetens ge nationell patientnytta och global konkurrenskraft.

Ett innovationsekosystem är mer än en karta över organisationer. Det är ett levande system där aktörer, resurser och relationer avgör förmågan att identifiera behov, utveckla lösningar, skapa evidens, införa och skala innovationer. Inom medicinteknik är samspel avgörande. Lösningar måste utvecklas nära vårdens behov, valideras kliniskt, uppfylla regulatoriska krav och fungera i ersättnings- och upphandlingssystem innan de når vården. Ingen enskild aktör kan bära hela kedjan eller ersätta funktionen som håller ihop den.

Ett fungerande medicintekniskt ekosystem kräver samverkan mellan flera funktioner. Identifiering av vårdens behov, utveckling av kunskap och teknik, testning och evidensskapande, tillgång till kapital och möjligheter till skalning samt navigering i regelverk, upphandling och internationella marknader. Regionala ekosystem bär många funktioner nära vård, patienter och akademi, medan nationella aktörer bidrar med finansiering, policy, reglering och gemensamma resurser som ingen region kan bygga på egen hand.

Internationella kopplingar ger i sin tur tillgång till de marknader och partnerskap som krävs för att skala. Innovationsmiljöer som science parks, inkubatorer, acceleratorer och innovationskontor länkar samman flera funktioner. Samtidigt är det i övergångarna mellan funktionerna, snarare än i funktionerna var för sig, som svensk medicinteknik idag tappar fart, vilket vi går igenom på nästa sida.

Regional specialisering är en styrka men det kräver också nationell samordning. Kompetens, kliniska miljöer, testinfrastruktur och industriell kapacitet är ojämnt fördelade över landet. Med 21 självstyrande regioner behövs därför strukturer som gör kunskap, resurser och lösningar tillgängliga mellan regioner.

Sveriges utmaning är inte brist på innovation utan att få fler lösningar att nå vården

Sverige hör till världens starkaste innovationsländer och rankas som EU:s mest innovativa land. Här finns forskning, företag och regionala medicintekniska miljöer av hög internationell klass. Utmaningen är därför inte i första hand att skapa fler innovationer utan att få fler av dem hela vägen till klinisk användning, patientnytta, skalning och internationell tillväxt.

Bilden visar innovationskedjans sex steg och de fyra glapp som återkommande bromsar vägen från behov till skalad implementering. Glappen uppstår mellan vård och företag, forskning och implementering, regional styrka och nationell skalning, godkända lösningar och faktisk användning. Glappen betyder att lovande lösningar tar längre tid att nå patienter, att vårdens möjliga produktivitetsvinster uteblir och att företag får svårare att växa från svensk innovation till internationell marknad och Sverige tappar därmed i konkurrenskraft. De innebär också att investeringar i forskning, testmiljöer och innovation inte ger full samhällsekonomisk utväxling.

Glappen uppstår inte en gång för alla, utan återkommer i varje innovationscykel. Därför krävs en aktör som aktivt håller samman systemet genom att synliggöra gemensamma behov, mobilisera resurser och driva innovationer från idé till implementering.

En sammanhållande nationell funktion

Sverige behöver en sammanhållande nationell funktion som kompletterar, inte ersätter, de starka regionala och sektoriella aktörerna. En funktion som kan se helheten, identifiera gemensamma behov och systemhinder, koppla samman kompetenser och infrastrukturer och skapa samverkan över organisatoriska och regionala gränser.

Det handlar också om att bygga och utveckla gemensamma nationella funktioner där enskilda aktörer inte själva kan bära ansvaret. Exempelvis för validering och test, kliniska prövningar, implementering och upphandling, tillväxt och internationalisering samt gemensam kunskaps- och projektutveckling. På så sätt kan vägen från behov och innovation till användning, skalning och internationell konkurrenskraft bli mer sammanhängande.

Det är en roll som Medtech4Health successivt har byggt upp under programmets drygt tio år: som aktörsneutral nationell arena med förmåga att koppla samman vård, akademi, företag, patienter, innovationsmiljöer, testbäddar, myndigheter, finansiärer och internationella nätverk.

Erfarenheterna visar samtidigt att samordning i sig inte är målet. Värdet uppstår när den leder till handling. När gemensamma behov kan omsättas i initiativ, projekt och strukturer som stärker förutsättningarna för att medicintekniska lösningar ska kunna valideras, implementeras, skalas och nå patienter och vård.

Tillsammans stärker vi Sveriges medicintekniska ekosystem

Sverige har ett starkt medicintekniskt ekosystem, men dess fulla potential skapas först när aktörer, kompetenser och resurser kopplas samman. För att fler innovationer ska nå patienter och vård, svenska företag kunna växa och Sverige stärka sin konkurrenskraft och beredskap krävs fortsatt samverkan och gemensam utveckling.

Webbinarium: Lansering av Sveriges medicintekniska ekosystem