Strategiska projekt

Medtech4Health initierar och stödjer ett flertal strategiska projekt som bidrar till förändrade arbetssätt eller förbättrade forsknings- och utvecklingsmöjligheter för många parter samtidigt. Läs mer om Medtech4Health strategiska projekt.

ÅRSRAPPORT 2025

Fyra nya strategiska projekt formar framtidens medicinteknik

Fyra strategiska projekt inom Medtech4Health har beviljats finansiering under 2025. Satsningarna banar väg för nya modeller för sjukhusvård i hemmet, AI-stöd i bilddiagnostik och en mer samlad medicinteknisk utbildning.

Projektet Samverkan för sjukhusvård i hemmet ska fördjupa förståelsen för hur sjukhusvård i hemmet bäst organiseras och implementeras. Inom ramen för projektet ska modeller och ramverk för sjukhusvård i hemmet utvecklas och testas. Modellerna är alla anpassade till svenska och nordiska förhållanden.

AIDA har drivits som ett strategiskt projekt inom Medtech4Health sedan starten 2017. Nu har den strategiska satsningen beviljats stöd för ytterligare en projektperiod: under den ingår bland annat utveckling av olika tematiska vårdinnovatörsnätverk, ytterligare kliniska utvärderingsprojekt, kompetensutveckling, samt uppbyggnaden av en kunskapsbank.

Projektet Regional och nationell förankring Medtech4Health: etapp 4 ska ge en konsolidering, paketering och resultatkommunikation från Medtech4Healths olika satsningar, projekt och aktiviteter sedan starten.

Det fjärde strategiska projektet som fått finansiering fokuserar på utbildning. Även om det finns starka forskningsmiljöer inom medicinteknik så saknas nämligen samverkan inom de medicintekniska utbildningarna. Splittringen försvårar för en kompetensförsörjning som möter vårdens och industrins behov. Förstudien Samlad kompetens för framtidens vård ska visa en väg framåt.

Läs mer om projektens resultat på Medtech Arena

AIDA: fortsatt satsning på AI inom medicinsk bildanalys

Under 2025 gick det strategiska projektet AIDA in i sin tredje etapp. Året präglades av lanseringen av en ny kraftfull plattform för hälsodata, konkreta framsteg ute i klinisk vård och ett växande nationellt nätverk.

I mars lanserades AIDA Data Science Platform under en konferens med deltagare från industri, akademi och vård. Plattformen öppnar för en ny generation av digital infrastruktur för att säkert lagra och bearbeta känsliga personuppgifter. Själva hårdvaran har installerats på forskningscentret CMIV i Linköping.
Intresset för plattformen växer snabbt. Redan nu har Hjärt-Lungfondens stora satsning SCAPIS och företag som Cordicity och PredictMe skrivit avtal för att använda systemet. Även Region Östergötland ser en pilotanvändning av plattformen i sin verksamhet. Tekniken utgör en bärande del i flera satsningar på nationella excellenskluster och ingår i gemensamma ansökningar om olika EU-bidrag.

Forskning når patienterna
Arbetet inom AIDA ger tydliga avtryck i sjukvården. Resultat från flera avslutade projekt kring cancerdiagnostik har under året implementerats i klinisk verksamhet för att gynna patientvården.
Dessutom har inkubatorprojektet VAI-x fått stort nationellt genomslag. Medicintekniska produktrådet (MTP) har uppmanat alla svenska regioner att arbeta med lokal utvärdering av AI och genom att använda samverkansplattformar. Ett resultat som är en följd av AIDAs granskningsprojekt.
AIDA bidrar också formellt med expertis till den nationella färdplanen för precisionsmedicin.

Utbildning och samverkan
Under året arrangerade AIDA en rad utbildningar och möten. Nätverksträffen AIDA Days hölls i april och oktober. Där diskuterades bland annat internationella utvärderingar av AI inom patologi och onkologi, samt metoder för riskbedömning vid bröstcancer. I november arrangerades ett välbesökt digitalt möte som dök djupare i hälsoekonomi och vilket ekonomiskt värde AI skapar i vården. Två tekniska workshops om avancerad AI-träning hölls också under året.
AIDAs populära AI-kurs för vårdpersonal genomfördes för tolfte gången. I år var innehållet uppdaterat för att täcka den allra senaste tekniken, exempelvis stora språkmodeller. 

Framtida utmaningar
AIDA:s tredje etapp löper mellan 2025 och 2027 och har identifierat flera utmaningar inför framtiden. Ett problem är att vårdpersonal som leder projekt har svårt att få tiden att räcka till för utvecklingsarbete. Därför har vissa initiativ fått planeras om, försenats eller ställts in helt. Det finns också en generell osäkerhet kring hur verksamheten ska finansieras efter 2027 då Medtech4Health löper ut.
Utvecklingen av AI går dessutom extremt snabbt och det ställer växande krav på sjukvården. Utmaningarna kring hur man ska styra och kvalitetssäkra AI ökar i takt med att de digitala modellerna får fler användningsområden i vården.

Följ arbetet inom AIDA: https://medtech4health.se/aida/

Kontakt:

Caroline Bivik Stadler
AIDA Arenaledare
aida-director@medtech4health.se

 

Innovationsmotorer: fyra regioner skapar framtidens vård i praktiken

I projektet Innovationsmotorer har fyra svenska regioner utvecklat metoder, modeller och arbetssätt för att få innovation att fungera i vårdens vardag. Projektet har samordnats av Swedish Medtech och gick i mål under 2025.

Region Uppsala: Intern ordning före extern samverkan
Region Uppsala har fokuserat på att förbättra samarbetet mellan sjukvården och näringslivet. Arbetet visade tidigt att för att lyckas med samarbetet måste vården först ha en fungerande samverkan internt mellan sina egna avdelningar och stödfunktioner. Regionen tog därför fram en praktisk handbok för intern samverkan och implementerade processer för bland annat behovsidentifiering. För att korta tiden från idé till färdig produkt skapades en tydlig struktur för hur företag kan få testa sina tekniska prototyper tillsammans med vårdpersonal. Dessutom satsade regionen på att utbilda sina chefer. Införandet av ny teknik kräver ett starkt ledarskap som kan guida personalen genom nya arbetssätt.

Region Östergötland: Tekniken kräver kulturförändring
I Östergötland låg fokus på att bygga upp ett starkt system för e-hälsa och innovation. Ett av de största initiativen handlade om att börja införa egenmonitorering inom primärvården. Det innebär att patienterna själva mäter sina värden i hemmet, vilket minskar behovet av fysiska besök och frigör resurser i sjukvården. Men införandet visade att tekniska framsteg inte räcker. För att lösningarna faktiskt ska användas krävs en organisationsförändring och förändringsledning. Regionen har även arbetat aktivt med att integrera tjänstedesign i innovationsprocessen. Genom metoder som behovsanalys, patientresor och prototypframtagning har regionen kunnat identifiera utmaningar tidigt och skapa lösningar som är anpassade till vårdens behov.

Västra Götalandsregionen: Utgår från vårdens egna behov 

Västra Götalandsregionen (VGR) har bland annat tagit fram en ny modell för hur vården ska arbeta med innovation med fokus på de tidiga faserna av innovationsprocessen. Kärnan i modellen är att utgå från vårdens behov och utmaningar. 

Modellen utvecklades genom fem olika pilotprojekt, allt från höftartros och handkirurgi till rehabilitering och mer hållbar medicinteknik. Piloterna testades löpande av olika verksamheter inom vården.
Erfarenheterna från piloterna pekar på vikten av tydliga arbetsmetoder och engagemang från både ledning och vårdpersonal.  Modellen inkluderar även samtal och information om innovation och innovationsledningssystem för att underlätta för verksamheterna att stärka sin innovationskapacitet.

Region Västerbotten: Kunskapen måste spridas vidare
Region Västerbotten satsade på att bygga en stark lärandekultur för innovation. Målet var att vården inte bara ska testa nya lösningar, utan också systematiskt lära sig av processen och ständigt förbättra sig. Genom att implementera arbetssätt för kontinuerligt lärande och förbättring har regionen stärkt förmågan att identifiera och implementera innovativa lösningar.
Regionen skapade nya digitala plattformar och workshops för att dela kunskap. Man tog fram metoder för att lättare kunna återanvända och sprida framgångsrika innovationer mellan vårdverksamheter. En annan viktig del i arbetet var att ta fram nya beräkningsmodeller för att beskriva medicinteknikens värde. Dessa underlag gör det nu lättare för regionen att besluta om rätt prioriteringar och framtida investeringar.
Resultatet har varit en stärkt innovationsförmåga därvården inte bara testar nya lösningar utan också lär sig av processen och förbättrar den över tid. 

Ta del av slutrapporten för Innovationsmotorer på Medtech Arena. Där finns fler möjligheter till fördjupning genom material som tagits fram och publicerats av regionerna under projektets gång. Det handlar om handböcker, processer, verktyg och metoder, samt också presentationer, filmer, poddar, artiklar och lästips. 

”Innovationsmotorprojekten har varit en viktig katalysator för att bygga kunskap och ökad förståelse mellan den medicintekniska industrin och vården men också för att skapa nya samarbetsformer för att få till en fungerande implementeringsmiljö för medicinteknik.”

Anna Lefevre Skjöldebrand, vd Swedish Medtech

“Innovationsarbete är inget vi bedriver för att det är roligt. Det ska finnas ett tydligt behov och en relevant nytta till rimlig kostnad, för hälso- och sjukvården och för våra patienter. Då kan vi göra skillnad på riktigt.”

Örjan Norberg, chef Innovationscentrum, Region Västerbotten

Läs mer om Innovationsmotorer på Medtech Arena

Kontakt:

Innovationsmotor Uppsala
Sophia Wirahadikusumah Renemar, sophia.wirahadikusumah.renemar@regionuppsala.se

Innovationsmotor Västerbotten
Örjan Norberg, Orjan.Norberg@regionvasterbotten.se

Innovationsmotor VGR
Sandra Olsson, sandra.k.olsson@vgregion.se

Innovationsmotor Östergötland
Erik Reinicke, erik.reinicke@regionostergotland.se

Ökar användningen av hälsodata inom medicinteknisk innovation

Under 2025 har projektet Datadriven Hälsa, Vård och Omsorg tagit flera kliv. Bland annat har stora mängder vårddata gjort det möjligt att simulera patientflöden för framtida tidsvinster.

Det strategiska projektet Datadriven Hälsa, Vård och Omsorg fokuserar på utmaningarna som finns kring användningen av hälsodata med fokus på medicinteknisk innovation. Projektet löper till 2026. 

Simulerar patientflöden
Inom ramen för projektet har ett samarbete initierats mellan Karolinska Universitetssjukhuset och KTH som under tagit viktiga steg framåt. För första gången har sjukhusledningen kunnat analysera data från hela sjukhuset för att få en överblick över verksamheten. Projektet har byggt en databas med över 55 miljoner vårdhändelser från akutmottagningen de senaste åtta åren. Genom att använda datan har man kunnat simulera patientflöden och tidsförluster. Erfarenheterna ger konkreta underlag för att kunna förbättra vården.
Under året har projektet spridit sin kunskap vid fem expertworkshops inom det nationella ekosystemet Health Data Sweden, och tre halvdagskonferenser inom Digital Futures. Dessutom deltog man i temadagen ”Datadriven hållbar hälso- och sjukvård”, organiserad av East Sweden Medtech och LIF.

Plattform för AI i forskning
Delprojektet BrainChild har under året fått ytterligare finansiering för att växla upp arbetet. Målet är att integrera genetiska och kliniska data på en nationell plattform för att kunna använda artificiell intelligens i forskningen.
Projektet bidrog i förberedelser och lansering av AIDA Data Science Platform som lanserades i mars via forskningscentret CMIV i Linköping.
Datadriven Hälsa, Vård och Omsorg drivs av parterna Barncancerfonden, CMIV, Karolinska Universitetssjukhuset, PredictMe, Region Stockholm, Region Östergötland samt KTH.

Kontakt:

Bertil Guve
guve@kth.se

AI-satsningen BrainChild växer

  • 14,9 miljoner kronor har projektet totalt säkrat i statliga bidrag via Genomic Medicine Sweden.
  • 500 patienter ingick i det första framgångsrika testet (Proof of Concept) där genetisk och klinisk data integrerades.
  • 28 ledande experter har hittills knutits till initiativet.

 

Konkreta handböcker leder vägen för vårdens välfärdsteknik

Under 2025 har projektet Välfärdsteknik för framtiden lanserat nya verktyg för att hjälpa kommuner och regioner att införa rätt teknik på rätt sätt. Projektet har lanserat en ny etisk guide och ett digitalt spel för att träna på effektmätning.

Projektet leds av forskningsinstitutet RISE och syftar till att ge svensk vård och omsorg bättre förutsättningar att värdera och införa välfärdsteknik. Under året har ett stort fokus legat på att ta fram konkreta handböcker. I maj lanserades en ny etisk guide. Syftet är att ge kommuner och regioner ett handfast stöd när de ska navigera i de svåra etiska avvägningar som ofta uppstår när ny teknik möter äldre eller sköra patientgrupper.
Guiden presenterades bland annat på mässan Vitalis där projektet även medverkade i en uppmärksammad podd med Dagens Samhälle. Utöver etiken har projektet publicerat en guide för effektutvärdering.
För att göra kunskapen om effektmätning mer lättillgänglig har projektet utvecklat en spelprototyp: Seniorboda som visats upp bland annat under Mötesplats Välfärdsteknik i Kista. Genom spelet kan beslutsfattare och vårdpersonal träna praktiskt på värdebedömning och utvärdering i en fiktiv kommunmiljö.
Under året har projektet mött den medicintekniska industrin genom Swedish Medtechs nätverk för forskning och innovation. En direkt dialog har förts med företagen om effektmätning och hur verktyg som Seniorboda bäst kan användas.  

Bred samverkan för nationell miljö
Ett bärande mål under 2025 har varit att skapa bättre plattformar för samverkan kring teknikutvecklingen. Projektet har samlat ett femtiotal olika aktörer, bland dem kommuner, regioner, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), AllAgeHub och TechSverige, till gemensamma workshops. Diskussionerna har kretsat kring att skapaen varaktig, nationell samarbetsmiljö för välfärdsteknik. Arbetet har redan lett till en ökad medvetenhet lokalt om vikten av strukturerad implementering och behovet av gemensamma standarder.

Finansiering och affärsmodeller saknas
En tydlig utmaning är bristen på långsiktiga affärsmodeller för gemensamma samarbetsmiljöer. Projektets omvärldsbevakning visar ett fortsatt stort behov av att strukturera både implementering och upphandling av välfärdsteknik i Sverige. För att lyckas krävs gemensamma avtalsmodeller och en starkare involvering av slutanvändarna redan när tekniken utvecklas.
Projektdeltagare är Innovation Skåne, Begripsam AB, Funktionsrätt Skåne, Ekerö kommun, Lidingö stad, Region Västmanland, Swedish Medtech samt RISE.


Vill du ladda ned den etiska guiden så hittar du den på Medtech Arena. 

Kontakt:

Camilla Evensson camilla.evensson@ri.se

Monika Lydin
monika.lydin@ri.se

Nästa kliv är ett nationellt nätverk för 3D-printing

Det strategiska projektet ”Nationell samverkan för 3D-printing i sjukvården” har avslutats och övergått i det nationella nätverket ”Svenskt nätverk för 3D i sjukvården”. Nätverket gör det möjligt för sjukhus, akademi och industri att fortsätta utbyta erfarenheter och kunskap på en nationell arena.

Nätverket gör det enklare att dela medicintekniska innovationer, skapa en mer effektiv resursanvändning och förenkla i tolkning av regelverk för egentillverkning av medicinteknik. Föreningen skapar starka förutsättningar för att Sverige ska göra enhetliga vägval som garanterar hög patientsäkerhet.
Under konferensen International Conference of 3D Technologies in Hospitals i Wien fanns representanter för nätverket på plats. Konferensen samlade forskare, kliniker och innovatörer från hela världen för att driva utvecklingen framåt och ledde till nya samarbeten och kontakter.

Nationell samverkansstruktur
Målsättningen med projektet ”Nationell samverkan för 3D-printing i sjukvården” har varit att etablera en nationell samverkansstruktur för 3D-printing i svensk sjukvård. Under projekttiden genomfördes fyra parallella arbetspaket med fokus på nationell samverkan, regelverk, hälsoekonomi och samverkan med företag. När projektet summeras har det bland annat levererat ett ramverk med en systematisk hälsoekonomisk litteraturöversikt och tagit fram processer för företagssamverkan.
Arbetet har gett tydliga avtryck i flera regioner. Region Uppsala, som lett projektet, har nu beslutat att deras 3D-printingverksamhet på Akademiska sjukhuset ska finansieras via regionens ordinarie budget. Dessutom har Region Norrbotten en tydlig ambition att bygga upp en egen verksamhet för 3D-utskrifter. 

Jämlik vård i hela landet
Samarbetet mellan regioner, akademi, näringsliv och myndigheter var en avgörande förutsättning för projektet. På lång sikt förväntas satsningen leda till en snabbare och mer jämlik implementering av 3D-printing i svensk sjukvård. Genom ökad nationell samordning via föreningen säkerställs att avancerad medicinteknik kan nå ut till alla patienter som behöver den, oavsett var de bor.

Du hittar mer om aktiviteter och insikter från projektet, starten av nätverket och  reportage från den kliniska verkligheten i ett magasin som producerades vid projektets slut. Magasinet finns på Medtech Arena: https://medtecharena.se/verktyg/

Kontakt: 

sw3dpoc@regionuppsala.se

Visar vägen för växande export och internationella nätverk

Under 2025 har projektet Medtech4Growth arbetat för att öppna dörrar till den globala marknaden för svenska medicinteknikföretag. Året har bjudit på strategiska delegationsresor och uppbyggnaden av en ny plattform för internationellt mentorskap.

Kärnan i Medtech4Growth är att hjälpa små och medelstora företag att växa genom internationalisering. Främst handlar det om att ge företagen i Medtech4Healths portfölj rätt stöd och kontakter för att kunna ta steget utomlands. Under året har projektet deltagit i flera internationella sammanhang för att bygga nätverk och sprida kunskap om svenska innovationer.
Ett exempel är en delegationsresa till Skottland. Där utbytte svenska aktörer, bland dem Swecare och Nollvision Cancer, erfarenheter med skotska sjukhus och regioner. Medtech4Health presenterade det svenska sjukvårdssystemet, innovationsstödet och programmets samlade erfarenheter av tillväxt och implementering. Projektet har också deltagit på Medtech Forum i Lissabon och EIC Investment Day i Paris.

Analys och mentorskap
Under året har det pågått ett omfattande arbete med att analysera Medtech4Healths projektportfölj. Målet är att kartlägga vilka bolag som är redo för internationella marknader och matcha dem med rätt aktiviteter och internationella finansieringsmöjligheter.
Under 2025 har projektet också tagit fram en ny internationell plattform för mentorskap. Genom initiativet EMBEic har en databas skapats där över 40 forskare och experter nu finns registrerade som Fellows. Dessa ska kunna fungera som mentorer och stötta företag i deras internationella utveckling.

Större fokus på säkerhet
Vissa justeringar har gjorts av projektet i skuggan av en orolig omvärld. Istället för att fokusera på ”frugal innovation” (resurssnål innovation), tar projektet sikte på ”dual use”, det vill säga teknik som kan användas för både civila och militära ändamål. Arbetet med att öka kunskapen om svensk medicinteknik internationellt kommer att intensifieras under det kommande året då projektet fortsätter.

Läs mer om projektet

Kontakt: 

Sara Nilsson
projektledare och strateg sara.h.nilsson@regionvasterbotten.se

Praktiskt verktyg färdigt för breddinförande av medicinteknik

Under 2025 har projektet MedImpact tagit flera kliv för att hjälpa vården att införa medicinteknik i stor skala, särskilt med fokus på egenmonitorering.

Ett av målen med MedImpact är att ta vid där traditionella innovationsprojekt stannar, nämligen att få mogen teknik att fungera i stor skala i vårdens vardag. Under året har projektet utvecklat ett så kallat ”readiness-instrument” som ett praktiskt stöd. Det forskningsbaserade verktyget ska hjälpa regioner och vårdverksamheter att bedöma sina förutsättningar för att lyckas införa egenmonitorering på bred front.
Verktyget lanserades under året via plattformen Medtech Arena. Inom ramen för projektet har det också utvecklats ett metodstöd för att analysera hur bra vården är på att skala upp lösningar. Metoden kombinerar enkäter och intervjuer med strukturerade ledningssamtal.

Från teknik till organisation
Under året har MedImpact genomfört fallstudier i flera regioner, bland annat Västra Götalandsregionen, Region Värmland, Region Östergötland och Region Jämtland Härjedalen. En central insikt är att breddinförande sällan faller på tekniken. I stället handlar det om organisatoriska lednings- och förändringsprocesser.
Fallstudierna har fått flera regioner att diskutera kring vem som egentligen äger innovationsfrågorna och bär ansvaret. Diskussionerna har lagt grunden för en viss samsyn kring samarbetet mellan primärvården, specialistvården och olika stödfunktioner.
För att lyckas med breddinförande krävs dock mer än bra verktyg. En återkommande utmaning är vårdens höga arbetsbelastningar. Projektet visar hur både chefer och vårdpersonal har små marginaler att hitta tid för att arbeta systematiskt med uppskalning. Ofta krockar behovet av lokalt handlingsutrymme och kravet på central samordning. Slutsatsen är att det krävs ett aktivt ledarskap, tydligt ägarskap och gemensam problemlösning för att lyckas. 

MedImpact drivs i nära samverkan mellan akademi, vård, myndigheter och industri och drivs fram till juni 2026.

Läs mer om projektet på Medtech Arena

Kontakt:
Mattias Elg
mattias.elg@liu.se

Nu tar vården plats i vardagsrummet

Traditionellt har sjukhuset varit den självklara platsen för avancerad vård. Men en åldrande befolkning sätter ett hårt tryck på vårdplatserna. Det strategiska projektet Sjukhusvård i hemmet slutredovisade sina resultat under 2025.

Projektet pågick under perioden 2023-2025 under ledning av Chalmers tekniska högskola och har undersökt hur vårdformen kan införas och utvecklas i Sverige. Modellen bygger på att patienter med stabila tillstånd får sin vård hemma istället för på sjukhus. En utvärdering i projektet visar att kvaliteten hemma är lika hög som på sjukhus och att risken för vårdskador ofta är lägre. Internationella studier pekar dessutom på att vårdkostnaderna kan minska med mellan 10 och 25 procent.

Testats i verkligheten
Projektet har genomgående haft ett teknikfokus med ambitionen har varit att låta den medicintekniska industrin tidigt möta sjukvårdens aktörer. Särskilda Perspektivforum har skapat en dialog där sjukvården presenterar behov och industrin visar på nya möjligheter.
För att förstå hur sjukvårdssystemet reagerar på förändring har projektet genomfört skarpa tester. Kärnan i arbetet utgörs av fyra pilotfall på Sahlgrenska universitetssjukhuset samt ytterligare två fristående case.
Bland slutsatserna från projektet finns att de största utmaningarna sällan är medicinska eller omvårdnadsmässiga. I stället handlar det om strukturer, organisation och logistik. När en helt ny vårdform introduceras måste den traditionella slutenvården anpassa sig. En viktig slutsats är att tekniken inte kan utvecklas isolerat. Den måste tas fram och fungera ihop med verksamhetens verklighet och patientens egen vardag i hemmet.
Det krävs också nya sätt att mäta och följa upp vården. Istället för traditionella mätvärden behöver man titta på exempelvis patientens funktionsnivå, smärtfrihet och tillgång till virtuell vård.

Utvecklat en guidebok för andra

Lärdomarna från projektet ligger till grund för en guidebok för införandet av sjukhusvård i hemmet. Den ska fungera som en praktisk guide för regioner som vill införa vårdformen.
Vårdformen Sjukhusvård i hemmet har all potential att bli en integrerad del av framtidens hälso- och sjukvård. Men för att nå dit krävs långsiktiga strategier från beslutsfattare. Nästa steg för projektägarna blir därför att ta arbetet vidare på en nordisk nivå.
Projektet har resulterat i en stor omfattning av rapporter och guider. Alla finns samlade på Medtech Arena, bland dem:

  • En guidebok för införande: En projektguide samt en tillhörande ”Metod- och exempelbok” togs fram för att ge praktisk vägledning och stöd till andra som vill införa sjukhusvård i hemmet.
  • Health Technology Assessment (HTA): En genomförd analys som kartlade forskningsläget. Den visade att vårdformen internationellt sett kan minska vårdkostnaderna med 10–25 procent.
  • Praktiska caserapporter: Utvärderingar från fyra specifika pilotfall på Sahlgrenska universitetssjukhuset samt två fristående case
  • En systemanalys: ”Systemlärande i omställningen till sjukhusvård i hemmet”.
  • Miljöramverk: Ett framtaget ramverk, ”Miljömässiga perspektiv på sjukhusvård i hemmet”, för att studera de miljömässiga konsekvenserna av att flytta vården

Deltagande sjukvårdsaktörer har varit Sahlgrenska universitetssjukhuset och Södra Älvsborgs sjukhus inom Västra Götalandsregionen. Skaraborgs sjukhus och Skånes universitetssjukhus. Projektet har letts av Collaborative Platform for Healthcare Improvement (CHI) vid Institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers tekniska högskola.
Övriga parter har varit Care at Distance vid Elektroteknik och fysisk resursteori, Chalmers, samt Innovationsplattformen inom Västra Götalandsregionen.

Läs mer på Medtech Arena

”Projektet Sjukhusvård i hemmet har visat vilket värde som skapas när vård, omsorg, akademi och näringsliv samlas kring en gemensam målbild. Genom samsyn, strukturerad dialog och tidig identifiering av centrala frågeställningar har projektet bidragit till ökad förståelse för och kunskap kring hur sjukhusnära vård kan flyttas närmare patienten på ett säkert, kvalitetssäkrat och hållbart sätt. Det nya projektet, med nordisk förankring, tar detta arbete vidare genom att stärka det gemensamma kunskapsunderlaget och skapa förutsättningar för lärande, jämförelser och skalbarhet över landsgränser.”
Lena Strömberg, programdirektör Medtech4Health och finansiär av projektet

”Medtech4Health – Sjukhusvård i hemmet” är ett mycket viktigt och väl genomfört projekt som inte tar slut här, tvärtom. Det har präglats av ett öppet och givande samarbete som banar väg för fortsatt arbete och nya initiativ. Detta är bara början! Sjukhusvård i hemmet uppskattas av och är gynnsamt för patienterna, samtidigt som det bidrar i omställningen av vården. Vårt samarbete fortsätter nu på nordisk nivå och är en viktig del i Sahlgrenska Universitetssjukhusets arbete för att bli Europas ledande 2032.”
Boubou Hallberg, sjukhusdirektör Sahlgrenska universitetssjukhuset

Läs mer om projektet på Medtech Arena

Kontakt:

Patrik Alexandersson
patrik.alexandersson@chalmers.se

Peter Almgren
peter.almgren@vgregion.se

Andreas Hellström
andreas.hellstrom@chalmers.se