På Danderyds sjukhus utforskas hur väl det fungerar att använda AI för att tolka röntgenbilder. Som biträdande överläkare i ortopedi är Max Gordon också djupt involverad i forskningsarbetet.

Bildanalys med hjälp av AI är ett område där man gjort stora framsteg under senare år. De är numera goda förutsättningar för att en AI att snabbt ska lära sig nya saker. Det gör att tekniken kan komma till nytta även i mer akuta situationer. Ett exempel på det är ett samarbete mellan forskare och praktiker som inleddes med anledning av Coronapandemin våren 2020. Initiativet togs för att undersöka om man med hjälp av bildanalys och AI skulle kunna ställa mer träffsäkra diagnoser på Coronapatienter. Klicka här för att läsa om projektet.

Var tror vi då att AI kan göra mest nytta? Detta är en stor fråga som många olika forskningsprojekt både nationellt och internationellt försöker besvara.

Vi ställer frågan till Claes Lundström, professor Center for Medical Image Science and Visualization (CMIV) samt Arenaledare för Analytic Imaging Diagnostics Arena (AIDA) vid Linköpings Universitet.

Det finns goda förhoppningar om att AI på olika sätt ska bidra till ökad kvalitet och ge mer självständiga, trygga och välmående patienter och brukare. Samtidigt är det allra mesta inom vård- och omsorgssektorn fortfarande som det nästan alltid har varit.

Kan då AI faktiskt öka kvaliteten på vård och omsorg? Johan Nilsson, thoraxkirurg på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet resonerar såhär.

Flera av de tillämpningar av AI som vi utforskar idag återfinns på områden där man ser möjlighet att åstadkomma stora skillnader för stora grupper människor. Att använda AI för att på ett tidigare stadie kunna förutsäga om individer kommer att utveckla sjukdomar (prediktion) är ett sådant område. I artikeln AI spårar Alzheimers kan du läsa om hur AI kan hjälpa oss att förutspå, och därmed också bättre förebygga en vanlig diagnos.

I ett annat sådant forskningsprojekt, denna gång i Uppsala, arbetar man med AI för att tolka Elektrokardiogram, EKG. Förutom att detta är ett fint exempel på hur man använder AI för att kunna ge snabbare svar och ställa mer tillförlitliga diagnoser, visar det också hur man använder tekniken djupinlärning (Deep Learning).

Anders Tegenrot, läkare och VD för vårdföretaget Hälsomedicinskt center, lyfter fram två områden där han menar att AI skulle kunna ge stora positiva effekter. Dels i vård av patienter med kronisk sjukdom, dels i fall där det finns behov av att få syn på komplexa mönster och samband som är svåra för en läkare att själv överblicka.

I Swelifes rapport Hälsodata ur ett individ- och egenvårdsperspektiv, 2020, presenteras förslag till hur egeninsamlad hälsodata kan struktureras och användas för att bygga tjänster och hjälpa individer med deras hälsoutmaningar.

Det handlar om skapa ett nytt system som kan tillvarata både data från olika mätare, egna uppskattningar och visst hälso- och sjukvårdsdata. Data som patienten själv registrerar och samlar in och som därmed blir mer frekvent än den data som enbart samlas in när patienten besöker en vårdinrättning. Detta kan få stor betydelse för hur kroniskt sjuka patienter kan behandlas.

I rapporten lyfts också vikten av att hitta lösningar för hur man på ett tillförlitligt sätt kan använda data som genereras och samlas in av vanliga konsumentprodukter. Det finns idag både mjukvara och sensorer i träningsklockor, telefoner m.m. och många använder sådan teknik i vardagen för registrering och mätning av sådant som rörelseaktivitet, puls, antal steg osv. Ett nytt system bör naturligtvis också kunna ta tillvara och inkludera sådan data.

Det finns en del hinder kvar att undanröjda men det kommer nu nästan dagliga nya rapporter om framsteg inom AI-området. Här kan du ta del av ett exempel som vill bidra till bättre diagnoser och beslutsunderlag för behandlingar av en tidigare okänd sjukdom.

På många platser runt om i landet pågår försök i olika verksamheter där användning av olika AI-tekniker helt eller delvis testas. En av flera kommuner som tagit sig an att utforska möjligheter och begränsningar med digitalisering i allmänhet och därmed även AI inom olika verksamheter är Upplandsbro. Ett av projekten handlar om att använda AI för att guida besökare på kommunens hemsida till rätt blanketter och information, en inte obetydlig del av det arbete som dagligen görs i vård- och omsorg. Här läser du mer om hur de tagit sig an sitt arbete.

Lunds kommun arbetar också med att utforska möjligheterna med AI. Sandra West och Jonas Frantzich Olsson, Utvecklingsledare välfärdsteknologi och systemutvecklare avslutar detta avsnitt med att berätta lite mer om hur de arbetar med detta.