Internationellt: Möjligheter för svensk medtech i Tyskland

På väg till Berlin hörde jag att 75% av alla svenska projekt i ett EU-program hade brittiska partners. I ljuset av Brexit är sådana siffror en smula illavarslande. Därför kändes det som perfekt tajming att vi i Medtech4Health åkte på studiebesök till Tyskland för att skaffa en inblick i organisationer som kan vara aktuella kontakter för svenska medtechbolag som letar samarbetspartners i Tyskland. Vi i detta fall var Reidar Gårdebäck och Kristina Svensson. Vi hittade flera likheter mellan den svenska och den tyska medtech-industrin och blev överlag imponerade. En likhet är exempelvis att båda länderna har ungefär lika många anställda – om man tar hänsyn till skillnaden i folkmängd. Nära 200 000 personer arbetar i medicinteknikbranschen i Tyskland.

Tyskland ur ett medtech-perspektiv

Det samlade intrycket jag fick från våra olika möten är att frågor som digitalisering och patientinflytande är aktuella även i Tyskland. En anledning till att digitaliseringen av vården går trögt är att det inte finns något incitament för vården att göra stora teknikskiften för att på sikt effektivisera, då pengar inte är något bekymmer just nu då hela landet går bra. Tyska staten satsar mycket pengar på att få äldre att hålla sig friska så länge som möjligt för att på sikt klara vårdkostnaderna.

Samtidigt hörde jag att det finns samma problem med att all finansiering av medicinteknik i vården är kortsiktig och att ingen tar ett helhetsgrepp för den totala kostnaden per patient under en längre tid. För att få in en ny produkt eller tjänst i den tyska vården krävs omfattande studier som visar att den är lönsam, studier som är svåra att göra utan att få ut produkten på marknaden. Det blir lätt moment 22 som hindrar innovation.

En skillnad jag tyckte mig uppfatta är att patientorganisationer generellt har större inflytande i Sverige och läkare större i Tyskland. Bröstimplantatskandalen skakade branschen mer i Tyskland än i Sverige.

Intresset för medicin på distans, telemedicin, och hemsjukvård verkar stort. Orsaken är att folk går till sin läkare, eller till ett sjukhus. Men det finns få vårdcentraler eller andra mitt-emellan-nivåer. Därför är det av intresse att folk som inte kräver sjukhusvård kan vårdas i hemmet eller göra sina provtagningar hemifrån.

Lite andra blandade intryck är att alla i den typ av roller vi träffat pratar utmärkt engelska. Engelska är dock inte helt gångbart i myndighetskontakter fick vi veta, då är det tyska som gäller. Alla vi träffat har också varit öppna, väl förberedda och delat med sig av information. Slipsarna har lyst med sin frånvaro. Bland värt att veta lägger jag även in att Berlin är rätt plats för myndighetskontakter och kontakter med media, men att mycket av själva industrin ligger i Rhen-området. Tyskar flyger gärna till möten på andra orter, om det är lätt att ta sig till möteslokalen från flygplatsen.

Germany Trade & Invest

Vårt första stopp var på Germany Trade & Invest där vi träffade Marcus Schmidt, Gabriel Flemming och Julia Ruehle. GTAI är helt finansierade med statliga pengar och det är därmed kostnadsfritt för företag att anlita dem, något som lett till en del kulturkrockar med amerikanska företag – är servicen verkligen värt något om det inte kostar? De arbetar med företag av alla storlekar med den enda begränsningen att företaget måste ha en produkt ute på marknaden.

De arbetar både med att befrämja export av tyska företag och öka antalet investeringar i Tyskland. Det förstnämnda sker framförallt genom att de har medarbetare spridda över världen som tar fram lokal marknadsinformation som de delar med sig av. Även de som är intresserade av att etablera sig i Tyskland har ett smörgåsbord av information att ta del av. Vi blev särskilt förtjusta i en överblick över vilka olika organisationer och kluster det finns runt om i landet. Den gav en utmärkt överblick över något som lätt blir oöverskådligt. En till broschyr med en översikt över alla finansieringsmöjligheter är på gång.

Germany Trade & Invest tipsar företag som vill etablera sig i landet om lämpliga orter där det finns rätt arbetskraft och lokaler. De lämnar sedan vidare ärendet till lokala organisationer. Förutom broschyrer för att sprida information anordnar Germany Trade & Invest webinarer i olika ämnesområden. Enligt Reidar Gårdebäck som deltagit i några är de bra. Det kan därför hända att vi kommer att sprida inbjudningar till lämpliga sådana i vårt nyhetsbrev framöver.

De tipsade även om följande organisationer.

Hightech Gründerfonds HTGF som är riskkapital för bland annat teknikbolag.

ZIM (Central Innovation Programme for SMEs) som har utlysningar för tyska små och medelstora företag. 20 000 projekt har finansierat hittills.

Spectaris (German Hightech Industry Association with Medtech chapter) som bland annat sysslar med telemedicin.

Business Sweden i Berlin

På eftermiddagen hälsade vi på Anna Nordström och Peter Ljung på Business Swedens Berlinkontor. Deras tre fokusområden är digitalisering, energi och åldrande befolkning. Medtech faller in väl i två av dessa och är något som de jobbar mycket med. I allmänhet blir de kontaktade när företag vill växa internationellt och hitta strategiska partners. Det spelar ingen roll om företag kontaktar dem eller deras kollegor i Sverige för de har ett tätt samarbete och lotsar dem rätt.

Något de jobbar med på Berlinkontoret är att berätta för tyska företag vad svenska företag är bra på. De arrangerar bland annat event där de visar upp intressanta exempel från Sverige. Senast i maj var ett antal företag med koppling till Robotdalen på plats på ambassaden. Med intressanta menas produkter eller tjänster som är innovativa för tyskar.

Ett tips från Anna Nordström till alla företag som på sikt vill växa internationellt är att bjuda in personer med internationell erfarenhet till företagsstyrelsen.

BVMed – Tyska branschorganisationen för medicinteknikbolag

Andra dagen sammanstrålade vi med Sweden Medtech hos deras tyska motsvarighet, branschorganisationen BVMed. Delar av mötet ägnades åt att jämföra förutsättningarna som respektive organisation arbetar inom, som fördelningen mellan stora och små medlemsföretag, mellan amerikanskägda och inhemska bolag med mera.

Mest intressant för min del var när BVMeds kommunikationschef Manfred Beeres generöst delade med sig av erfarenheterna från deras arbete med att öka kännedomen om medtech-branschen bland allmänhet, ungdomar och politiker. Han berättade om två stora kampanjer de drivit med rejäla budgetar. Den första fokuserade på att kroppen är ett mirakel och använde nygjorda teckningar i Leonardo da Vinci-stil. Bilden visar en broschyr med ljudillustration. När man öppnar den tickar den som ett hjärta och när hjärtslagen upphör kommer en defibrillator in och sätter igång hjärtat igen.

Den andra kampanjen fokuserade istället på patienthistorier och baserades på att väcka känslor snarare än att presentera fakta. Både kampanjerna har utvärderats med positiva resultat men om jag inte minns helt fel så var den senare särskilt effektiv. I centrum stod bilder av karismatiska patienter med kroniska sjukdomar. De letade länge efter patienter som verkligen har en historia att berätta som fungerar i bild. Det finns även en bakom-kulisserna-film från styling och fotografering. Bilderna, som verkligen går ”genom rutan”, har sedan använts i stora kampanjer i tunnelbanan, på flygplatser och på stora bilburna annonspelare. Flygplatser är tydligen ett bra ställe att nå politiker då dessa är frekventa resenärer.

Vi hade också ett socialt inslag med lunch tillsammans med BVMed.

Berlin – stort och enkelt

Ovanstående var mina snabba intryck från vårt besök i Berlin 30-31 augusti 2016. Om någon hittar felaktigheter som smugit sig in blir jag glad över en rad så jag kan rätta. Det är enkelt att resa till Berlin men det blir lika lätt långa dagar. I varje fall om man åker med fakirflyget ena dagen (06.30 från Arlanda) och återvänder dagen efter med 21.25 från Tegel, den gamla slitna centrala flygplatsen som ska läggas ner så fort den nya försenade Brandeburgflygplatsen äntligen kan öppna.

Inget besök i Berlin är komplett utan ett besök vid symbolen nummer ett, Brandenburger Tor. Jag hann förbi mellan två möten trots att jag helt missat att det som ser nära ut på kartan är mycket längre i verkligheten då alla byggnader, gator och torg är rejält tilltagna. Precis som efterrätterna. Avrundar denna bloggrapport med en vy över Brandenburger Tor.

Hälsar Kristina